Inga produkter i varukorgen.
Säkerhetschefen: Så bekämpar du stöket i trapphuset
SOCIAL HÅLLBARHET
Arbetsmodellen "Trygga trappan" har visat sig vara en effektiv lösning för att motverka skadegörelse och stök i trapphus. Nu utökar Stockholmshem konceptet till fler fastigheter.
– När övervakningskameror inte räcker behöver vi nya verktyg, säger säkerhetschefen Maria Deronius till Hållbart Samhällsbyggande.
Maria Deronius, säkerhetschef på Stockholmshem. Foto: Pressbild.
Droger och vapen som göms och säljs i bostadsområden skapar otrygghet för de boende och leder till stök och oönskad aktivitet i trapphusen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
För att motverka detta har Svenska Bostäder och Stockholmshem inlett ett samarbete med polisen, kallat Trygga Trappan, som sedan 2022 används i utvalda trapphus i Skärholmen, Sätra och Bredäng.
– Trygga Trappan är en vidareutveckling av en arbetsmodell från Malmö som används av flera kommuner och bostadsbolag i Sverige. Genom att utnyttja normkurvor och teknik kan vi öka tryggheten i våra fastigheter, säger Maria Deronius, säkerhetschef på Stockholmshem, till Hållbart Samhällsbyggande.
Konkret innebär arbetsmodellen att obehöriga som vistas i trapphus eller källare klassas som olaga intrång. Polisen har fått fastighetsägarnas fullmakt att bötfälla obehöriga direkt på plats. Dessutom sker det ett samarbete mellan polis och socialtjänst om minderåriga är inblandade.
Närvarosensorer
Det finns också en teknisk aspekt där Stockholmshem har installerat specialanpassade närvarosensorer som registrerar ”trapphushäng” och andra störningar i fastigheten. Det handlar enbart om avvikelser från det normala, inte om hyresgästers vanliga rörelser i sin vardag.
Avvikelser från normala rörelsemönster kommuniceras till polisen genom underrättelser.
– Genom att ge polisen information om vilka dagar och tider på dygnet som avviker från det normala kan de bli mer träffsäker i sitt arbete. Information ger också polisen en bättre överblick och möjliggör en mer strategisk allokering av resurser, säger Maria Deronius.
Urban Utveckling har forskat om Trygga Trappan och funnit att modellen ökat anmälningsbenägenheten för narkotika- och vapenbrott, särskilt tack vare sensorerna. Utvärderingen visar också att modellen varit ”synnerligen effektiv i att lokalisera kriminogena miljöer”.
– I Skärholmen fick vi tydliga indikationer på att cykelgarage var ett område med särskilt intresse. Vi noterade exempelvis att det verkade finnas en ovanligt hög cykelaktivitet klockan 22:00 på tisdagar i februari – något som verkligen avvek från normkurvan och kändes osannolikt, avslutar Maria Deronius.
