Stort stöd för energirenovering – men få agerar

Få konkreta åtgärder – trots starkt stöd

Enligt undersökningen är 73 procent av bostadsrättsägarna positiva till att föreningen genomför energirenoveringar. Trots det har bara 16 procent av bostadsrättsföreningarna uppgraderat värme- och ventilationssystem under de senaste tre åren. Ytterligare 13 procent har bytt eller renoverat fönster, medan 34 procent uppger att inga energibesparande åtgärder har genomförts alls.

Dessutom saknar nästan var fjärde bostadsrättsägare – 23 procent – kännedom om huruvida deras förening vidtagit några sådana åtgärder över huvud taget.

– Det säger något om behovet av ökad kommunikation och kunskap i föreningarna. Att engagera medlemmarna är en bra start, säger Karin Stenmar.

Ekonomiska motiv styr – särskilt bland äldre

Störst betydelse för bostadsrättsägares inställning till energirenoveringar har den ekonomiska aspekten. 42 procent anser att renoveringar är bra – men främst om de leder till värdeökning för fastigheten eller den egna bostaden. Det gäller i synnerhet män, medan kvinnor i högre grad än män lyfter klimatansvar som motiv. Bland de som är positiva till energirenoveringar uppger 58 procent att de vill att föreningen ska bidra till en mer hållbar framtid.

Men det finns tydliga trösklar – och störst är oron för höjda månadsavgifter. Det är den enskilt starkaste orsaken till att många motsätter sig energirenovering, särskilt bland äldre. I åldersgruppen 56–79 år uppger hela 70 procent detta som främsta skäl till sin tveksamhet.

– Många prioriterar trygghet och förutsägbarhet i boendekostnaderna framför långsiktiga värdeökningar eller miljövinster, säger hon.

“Bygg in energirenovering i underhållsplanen”

Att skapa trygghet är därför avgörande för att få fler föreningar att agera. Karin Stenmar menar att vägen framåt går via bättre planering och långsiktig ekonomi.

– Att integrera energirenoveringar i underhållsplanen eller föreningens finansiella plan gör det enklare för styrelsen att ta välgrundade beslut. Det minskar också den ekonomiska otryggheten för både föreningen och dess medlemmar.

Hon framhåller också vikten av att föreningar har ett löpande sparande och tar professionell hjälp vid planering och upphandling.

Brist på insyn och analysverktyg

Utöver ekonomiska hinder pekar undersökningen även på ett kunskapsglapp. Nästan var fjärde bostadsrättsägare har alltså ingen aning om huruvida föreningen vidtagit några energibesparande åtgärder. Det gör det svårt att bygga stöd för större investeringar.

– Föreningar kan börja med att analysera hur deras energiförbrukning står sig mot liknande byggnader. SBAB har exempelvis en kalkyl som ger en bra översikt. Då blir det också tydligare var man får mest effekt av en investering, beroende på när fastigheten är byggd, säger Karin Stenmar.

Hon lyfter vikten av att vara strategisk.

– Det gäller att vara noggrann i både planering och upphandling. Om man gör rätt från början kan man både sänka driftkostnader, minska klimatpåverkan och stärka fastighetens värde, avslutar hon.