10 års erfarenheter från hållbart samhällsbyggande

Allt började med ett starkt fokus på hållbara mobilitetslösningar.

– Vi valde redan från början att satsa stort på kapacitetsstark kollektivtrafik i form av tunnelbana då vi skapade en trafiknod där tunnelbanan möter pendeltåg, olika bussar och regionaltåg. I Barkarbystaden prioriteras kollektivtrafik tydligt framför bilen som rådande mobilitetslösning. Vid sidan av detta har vi också satsat väldigt mycket på gång och cykel för att de boende ska kunna ta sig till kollektivtrafiken.

Hållbarhetsfokuset har förändrats genom åren

Efter 10 års byggande är man nu klar med den första etappen. Nu återstår fler etapper, och Emelie Grind berättar att man nu får nytta av de hållbarhetskunskaper man skaffat sig under den första etappen. Hållbarhetstänket i projektet har nu breddats från mobilitetslösningar till mycket mer.

– Från början hade vi ett stort fokus på hur invånarna skulle kunna leva och ha en hållbar livsstil i Barkarbystaden. Utöver kollektivtrafiken beslutade vi ett antal tekniska lösningar som till exempel avfallshantering med sopsug i olika fraktioner.

Fraktionerna skulle, när de planerades, göra det möjligt att förädla avfallet i framtiden.

– Det här var på den tiden väldigt framtidsorienterat, säger Emelie Grind.

Mer fokus på byggprocessen idag

Under senare år har hållbarhetsfokuset i projektet breddats från de boendes livsstil till själva byggprocessen.

– De senaste åren har vi kommit att fokusera mer på själva byggprocesserna, till exempel på materialfrågor och när det går att använda trä istället för betong. Vi tittar på grön betong och hur betongindustrin kan utvecklas i hållbar riktning.

En annan hållbarhetsaspekt i samhällsplaneringen som man börjat arbeta med de senaste åren handlar om lokal masshantering.

– Idag har vi en lokal krossanläggning på plats som tar hand om de bergmassor som plockas upp ur jorden vid bygget av tunnelbanan. Materialen förädlas på plats så att det sedan kan användas för uppbyggnad av gator och annat i området, säger Emelie Grind.

I projektet har det också skapats ett logistikcenter som håller koll på allt nytt material som kommer till den enorma byggarbetsplatser.

– Vi ställer väldigt höga miljökrav och logistikcentret gör att vi kan hålla kontroll på alla material som används. På sikt hoppas vi kunna använda det här logistikcentret ännu smartare så att vi kan tänka mer cirkulärt.

Infrastruktur för ett cirkulärt samhälle

I slutändan går arbetet i Barkarbystaden enligt Emelie Grind till stor del ut på att bygga en infrastruktur för ett cirkulärt samhälle.

– Det cirkulära arbetet sker dels i förvaltningsfaserna, det vill säga med cirkulära lösningar för de som bor och verkar i området. Men det sker också i byggfasen, vilket är viktigt då vi kommer att fortsätta bygga i minst 10 och kanske 20 år till.

En slutlig sak som pekar ut Barkarbystaden som ett hållbarhetsprojekt är det naturreservat som inrättats i mycket nära anslutning till den täta stadsbebyggelsen.

– Vi tror väldigt mycket på att skapa en tät stad för att få ett tillräckligt underlag för att ha livsmedelsaffärer och annan service inom gångavstånd från hemmet. Samtidigt vill vi erbjuda närhet till grön rekreation, regional grönstruktur, lugn, stillhet och avskildhet. Nu har vi ett naturreservat vägg i vägg med den serviceintensiva stadsmiljön, säger Emelie Grind.

Vatten den största utmaningen

Den största hållbarhetsutmaningen under de tio år som Barkarbystaden har byggts har enligt Emelie Grind varit vattenfrågan.

– En stor utmaning har varit att hantera vatten på ett hållbart och bra sätt. Det har bland annat varit utmanande att ta höjd för ett framtida klimat, dimensionera allt på rätt sätt och använda grönstruktur för hantera klimatförändringar.