”Det behövs aktörer som blir skitiga om händerna”

Cirkularitet För att nå en cirkulär ekonomi krävs det aktörer som tar ett helhetsgrepp och blir ”skitiga om händerna”. Det menar Pelle Holst, vd på Återbygget, som nu har invigt sitt första byggvaruhus för återbrukat byggmaterial i Mälardalen.
– Samtidigt som vi pratar slängs det jättefint byggmaterial, för jag vet inte hur mycket pengar, säger han.

”Det behövs aktörer som blir skitiga om händerna”
På onsdagen invigdes Mälardalens första byggvaruhus för återbrukade byggvaror. Foto: Återbruket.

Återbygget, som är en ekonomisk förening, grundades 2021 med visionen att bygga upp en andrahandsmarknad för byggvaror i Mälardalen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

På onsdagen invigdes föreningens, och även Mälardalens, första byggvaruhus för återbrukat byggmaterial. När Hållbart samhällsbyggande når Återbyggets vd Pelle Holst dagen efter invigningen är han märkbart nöjd.

– Vi sålde mer eller mindre slut på allt vi har i butiksdelen och varmlagret. Intresset för återbrukat material är enormt, säger han.

Det finns andra liknande byggvaruhus för återbrukat byggmaterial på olika platser runt om i Sverige. Men det unika med verksamheten i Mälardalen är, enligt Pelle Holst, att de tar ett helhetsgrepp kring återbruk av byggmaterial. Detta genom att först bistå kunderna med en återbruksinventering när en fastighet ska rivas eller byggas om, för att sedan ta hand om materialet och sälja det vidare.

– Det behövs aktörer som blir skitiga om händerna, och tar ett helhetsgrepp. Idag slängs det så otroligt mycket fint material som går att återbruka. Särskilt när det kommer till kontorsfastigheter går det väldigt fort. Många produkter hinner knappt slitas innan de slängs, säger han.

Efterlyser krav på återbruk

Vidare säger han att det idag finns lagkrav att göra återbruksinventeringar när det kommer till rivningslov, men att det saknas lagar om vad som ska hända med materialet efter inventeringen.

– I inventeringen räknar man antalet dörrar, fönster och andra saker och säger att ”det här skulle kunna återbrukas”. Problemet är att det därefter inte finns några krav på att man ska göra något faktiskt återbruksarbete. Och det är där vi kommer in, säger han.

Ekonomiskt går verksamheten runt genom att kunderna ger det återbrukade materialet till föreningen. Men enligt Pelle Holst är planen på sikt att betala kunderna för materialet.

– Förhoppningen är att börja med det i år. Vi vill att fastighetsägaren ska tjäna pengar på att ha oss där. Om vi är billigare än rivning, eller lika dyr som rivning genom att jobba cirkulärt, då behöver vi inte slänga miljöargument på våra kunder. Då kan vi säga att ”genom att jobba miljösmart tjänar ni också pengar”. På så vis springer vi före lagstiftningen, och kan sätta en helt ny standard, säger Pelle Holst.

Vad ser du för utmaningar för att skala upp arbetet med återbruk av byggmaterial?

– Det är utbildningsfrågan. All kunskap finns, men förståelsen för processen måste ut. Vi ser att återbruksprojekt står och faller med hur pass insatta medarbetarna är. Samtidigt som vi pratar nu slängs det jättefint byggmaterial, för jag vet inte hur mycket pengar, bara för att man fortfarande tänker på det som avfall. Lägg bara på ett tunt lager med kunskap, logistik och IT-hantering, så är det här pengar. På så vis kan vi börja bygga en cirkulär ekonomi, avslutar han.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan