Inga produkter i varukorgen.
Guide: Så hanterar du skadliga Pop-ämnen i byggavfallet
KEMIKALIER Byggsektorn riskerar att sprida miljögifter via rivningsavfall – nu ska en ny guide hjälpa branschen att undvika de dolda hoten.
Foto: Adobe stock.
Bygg- och rivningsavfall är en av de största källorna till farliga kemikalier i den svenska avfallssektorn – särskilt långlivade organiska föroreningar, så kallade Pop-ämnen. Det visar en ny kartläggning av IVL Svenska Miljöinstitutet, tillsammans med Avfall Sverige och Fortum Waste Solutions.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Byggindustrin är en bransch där det finns stora krav på funktionella och beständiga material, så det har länge funnits en användning av problematiska ämnen, säger Arvin Ghasemi, kemikalieexpert och projektledare på IVL, till Hållbart Samhällsbyggande.
Han pekar också på att den låga kunskapsnivån om ämnena inom vissa delar av kedjan försvårar rätt hantering.
– Bygg- och rivningsverksamhet involverar många aktörer i en komplex kedja, vilket innebär att det blir mer utmanande att nå ut med rätt information, säger han.
Avfallsflöden kartlagda
IVL:s nya rapport kartlägger förekomsten av Pop:er i fyra huvudkategorier av avfall: bygg- och rivningsavfall, elektronikavfall, textil- och möbelavfall samt fordonsskrot. I fokus står ämnen som är förbjudna i nya produkter, men som fortfarande förekommer i äldre material – och därmed riskerar att spridas vid ombyggnation och rivning.
En praktisk guide har därför tagits fram parallellt med rapporten. Den riktar sig till fastighetsägare, entreprenörer och återvinningsaktörer, med målet att underlätta identifiering och korrekt sortering av Pop:s-avfall.
– Information om Pop:er i avfall har tidigare främst funnits i längre rapporter och i lagstiftning. Genom att skapa en lättläst guide hoppas vi kunna nå fler aktörer och informera om vilka krav som finns, säger Arvin Ghasemi.
Juridiska gråzoner och kunskapsluckor
Trots att det finns tydliga krav i EU:s Pop-förordning råder det osäkerhet kring hur regelverket ska tolkas i praktiken. Enligt Arvin Ghasemi är problemet inte främst lagens utformning – utan bristen på kunskap.
– Det finns, som det ofta gör, utmaningar i tolkningen av lagstiftningen men det stora problemet som jag ser det är att kunskapen om lagstiftningen är för låg.
Guiden ger därför även vägledning i var ämnena historiskt använts och hur de kan identifieras, särskilt i äldre byggmaterial. Exempelvis nämns att plastmattor, fogmassor och kablar från före 2012 kan innehålla kortkedjiga klorparaffiner, medan produkter från före 2023 kan innehålla PFAS-ämnen som PFOA och PFHxS.
Skärpta krav väntas
Gränsvärdena för när ett avfall ska klassas som Pop:s-avfall skärps successivt. Från och med december 2025 sänks gränsen för bromerade difenyletrar från 500 till 350 mg/kg, och fler ämnen kan komma att omfattas under de närmaste åren.
För den som vill ligga i framkant inom hållbarhet i byggsektorn innebär det att arbeta proaktivt – inte bara med materialval, utan även med inventering och sortering i slutskedet.
– Genom att förbättra hanteringen av avfallet kan vi minska risken för att dessa skadliga
ämnen sprids i miljön och påverkar både ekosystem och människors hälsa, säger Arvin Ghasemi.
