Långa avstånd är en utmaning för sjukvården i de mer glest befolkade delarna av Sverige. I projektet ”Morgondagens brevduvor för god och nära vård – först på landsbygden” vill Region Västerbotten utforska möjligheten att använda drönare inom hälso- och sjukvården.
Klimatsmarta transportdrönare har levererat första covid-testen
Hållbara transporter Nyligen genomfördes Sveriges första leverans av ett covid-test med hjälp av en drönare. Obemannade drönartransporter är både kostnadseffektivt och klimatsmart.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Drönare en ny form av hållbara transporter
I Stockholm har taxibilar kört skytteltrafik för att hämta och lämna covidtest hemma hos privatpersoner.
Ur ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv är det då extra intressant med de försök som pågår i Norra Sverige med att testa obemannade transportdrönare som går på eldrift.
Obemannade drönare levererade covid-test
Nyligen gjordes den första tur och retur-leveransen av ett covidtest där en drönare skickades från sjukstugan i Storuman till ett hem i Gunnarn.
I dag finns obemannade vårdstationer, kallade samhällsrum, där patienter kan ta vissa prover och träffa vårdpersonal på videolänk.
Fördelen med att använda drönare är undersökning, provtagning och medicinering kan göras närmare patientens hem. Det innebär en nära vård med färre resor.
Kostnad för drönartransporter ”oerhört låg”
Testflygningarna i Västerbotten har varit igång sedan oktober i Dorotea, Storuman och Lycksele.
– Det har fungerat mycket bra. Kostnaden för drönartransporterna är oerhört låg i förhållande till bil och buss. Det minskar även påverkan på miljön och sparar tid för både patienter och personal, säger Pia Kristiansson, projektledare vid Region Västerbotten.
Kostnaden för drönartransporterna är oerhört låg i förhållande till bil och buss. Det minskar även påverkan på miljön och sparar tid för både patienter och personal.
”Utvecklingen går i ett rasande tempo”
Projektet har pågått sedan 2019. Då fanns det dock ingen drönare som kunde flyga så långt som man ville. Nu är avståndet inte längre ett problem, konstaterar Pia Kristiansson.
– Utvecklingen går i ett rasande tempo, säger hon.
Idén med projektet är att underlätta omställningen till ett transporteffektivt samhälle i glesbygd som är jämlikt, tillgängligt och resurseffektivt. I projektet, som fortsätter även 2022, leds av Region Västerbotten ingår även Lunds tekniska högskola, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och ett flertal företag: Aviant, Ericsson, Einride, Iteam, Bonnier News Local och Telenor. Projektet finansieras av Energimyndigheten.