Kommuner saknar stöd i klimatanpassningsarbetet

KLIMATANPASSNING I en nypublicerad rapport summerar SMHI statusen för kommunernas klimatanpassningsarbete. Den visar att majoriteten av kommunerna ser ett behov av att rusta för ett förändrat klimat, och att flera sådana åtgärder görs. Men få av kommunerna följer upp arbetet mer systematiskt och många anger att de saknar stöd och finansiering till åtgärderna.

Kommuner saknar stöd i klimatanpassningsarbetet
Foto: Adobe Stock

I den nypublicerade rapporten Kommunernas arbete med klimatanpassning 2019 summerar SMHI statusen för en majoritet av landets kommuners klimatanpassningsarbete.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Enligt ett pressmeddelande från myndigheten är det främsta syftet med analysen att kartlägga hur kommunerna arbetar med frågan och vilka hinder de ser för att komma vidare.

Resultatet visar att drygt 90 procent av kommunerna ser behov av att rusta för ett förändrat klimat, och många gör olika typer av åtgärder.  Det är dock endast en mindre andel av kommunerna som mer systematiskt följer upp arbetet.

Kustkommuner, storstäder och storstadsnära kommuner samt kommunerna i södra Sverige har överlag kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än vad landsbygdskommuner och kommuner i norra Sverige gjort enligt SMHI.

– Det är viktigt att understryka att kommunerna har olika förutsättningar och olika problemställningar för att arbeta med klimatanpassning. Analysen pekar till exempel tydligt på att bilden varierar mellan norr och söder, landsbygd och stad, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum vid SMHI i en kommentar.

Bristande stöd främsta svårigheten

De risker som flest kommuner arbetar med är översvämningar, ras, skred, erosion och vattenförsörjning. De vanligaste åtgärderna är att ta hänsyn till utmaningarna i den fysiska planeringen, översikts- och detaljplaner, och även genom karteringar och bevakning av skyfall och översvämningar. Den risk som minst antal kommuner vidtagit åtgärder mot är påverkan på livsmedelsproduktion och handel.

De flesta kommuner anger bristande stöd i den egna organisationen samt otillräcklig statlig finansiering som sina främsta svårigheter i klimatanpassningsarbetet.

Storstäder och storstadsnära kommuner anger även otydlig ansvarsfördelning och samordning mellan stat, kommun, fastighetsägare och andra aktörer som de största svårigheterna.

Läs rapporten här

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet