Inga produkter i varukorgen.
Plastexperten om kravet på ursortering: ”Jättedålig efterlevnad”
Cirkulär ekonomi För att öka återvinningen av bygg- och rivningsavfall är det sedan 2020 krav på att sortera ut avfallet. Men fyra år efter införandet noterar Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket, att kravet nästan hamnat helt under radarn.
Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket. Foto: Adobe Stock/Pressbild.
Kravet om utsortering började gälla den 1 augusti 2020 och ser på papperet ut att vara ganska enkelt: Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut sex olika avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall. De sex olika avfallsslagen är trä, metall, glas, plast, gips och mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten. Syftet med kravet är att skapa mer cirkulära flöden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det låter enkelt, men verkar i praktiken vara svårare än vad man kan tro. Fyra år efter införandet är efterlevnaden nämligen undermålig. Det erfar Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket.
– Det är en jättedålig efterlevnad. Även om vi själva inte har tillsyn, så är det något vi både ser och hör. Både från återvinningsbranschen och från byggbranschen själva.
Därför briser efterlevnaden
Den dåliga efterlevnaden har sina förklaringar, fortsätter Åsa Stenmarck.
– Byggbranschen är svår. Det är en stor bransch med väldigt många underentreprenörer i olika led. Framför allt småföretagare saknar kunskap om att kravet existerar. De som är insatta hänvisar ofta till att det är platsbrist och att de därför inte kan ställa upp hur många containrar som helst, säger hon.
Samtidigt menar hon att tillsynen, som kommunerna ansvarar över, är bristfällig, ofta saknas resurser, och att återvinningsbranschen inte heller ställer de krav som kanske skulle behövas.
– Blandade containrar har ju länge varit praxis och det tar tid att ställa om. Avfallsbolagen tar ju fortfarande emot containrar med blandat avfall. Ett sätt är att de, när så är möjligt, ställer strängare krav, och bara tar emot containrar med sorterat avfall. Det hade kunnat vara ett sätt att pusha byggbranschen.
”Det finns många fina exempel”
Slutligen säger Åsa Stenmarck att även om det upplevs som svårt att sortera ut avfallet, så är det fullt möjligt.
– Det finns många fina exempel där man varit jätteduktiga på att sortera ut avfallet. De har fått väldigt bra resultat och vunnit mycket på det i slutändan.
