Det första spadtaget har satts i marken för Ellevios pilotprojekt ”Hållbarhet Orsa” som syftar till att minimera klimat- och miljöpåverkan i samtliga led vid företagets elnäts- och anläggningsarbeten. I centrum för satsningen står en ny form av klimatsmart kabel, elektrifierade arbetsmaskiner och cirkulära materialflöden, samt insatser för biologisk mångfald.
Så minimerar elnätsprojektet klimatpåverkan
Klimat
I Orsa genomförs ett branschunikt elnätsprojekt med ett tydligt syfte: att radikalt minimera klimat- och miljöpåverkan i samtliga led. Projektet omfattar allt från eldrivna arbetsmaskiner, klimatsmarta kablar och särskilda insatser för att främja biologisk mångfald.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Projektet är en del av en större moderniserings- och vädersäkringsinsats av elnätet i Orsa kommun. Inom ramen för detta pilotprojekt kommer en fem kilometer lång luftledning i det lokala elnätet att ersättas med en nedgrävd kabel för att öka säkerheten och pålitligheten.
– Elnäten spelar en avgörande roll i klimatomställningen. Elektrifieringen ökar stadigt och till år 2045 väntas elanvändningen mer än fördubblas, från dagens 145 terawattimmar till 330-370. Detta innebär inte bara ökad elproduktion utan även behovet av moderna elnät, säger Karolina Viksten, hållbarhetschef på Ellevio, till Hållbart Samhällsbyggande.
Vidare säger Karolina Viksten att energiomställningen och elektrifieringen av såväl industrin som transportsektorn är att betrakta som Ellevios kärnverksamhet.
– Ju mer vi kan göra det möjligt att ersätta fossila bränslen med el, ju mer kan svenska utsläpp minska, säger hon.
Elektrifierade till 2030
Karolina Viksten berättar att Ellevio prioriterar elektrifiering av transportsektorn som en avgörande framtidsfråga, med målet att för egen verksamhet enbart ha eldrivna fordon och arbetsmaskiner senast 2030. I pilotprojektet i Orsa kommer energientreprenören OMEXOM att använda eldrivna grävmaskiner och elfordon i så lång utsträckning som det är möjligt.
– Många stora beställare talar ofta om att bli fossilfria, men vi har valt att gå ett steg längre för att främja elektrifieringen i samhället. ”Hållbarhet Orsa” är egentligen vårt första konkreta projektet för att uppnå det målet, säger Karolina Viksten.

Hon påpekar också att projektet inte är helt utan utmaningar. Att få tillgång till eldrivna grävare är svårt, och det kan också vara en utmaning att hitta lämpliga lösningar för snabb laddning av maskinerna.
Klimatsmart kabel
Ellevio har också högt prioriterat att minska klimatpåverkan från material som används i deras elnätsetableringar. Magnus Nissle, strategisk inköpare på Ellevio, tog upp denna fråga med kabeltillverkaren NKT under våren 2021 och tillsammans utvecklade de idén om att ta fram en mer klimatsmart kabel.
– Utsläpp från tillverkning av material till kablar och faslinor står för cirka 60 procent av vårt koldioxidavtryck, säger Karolina Viksten.
Kablar och faslinor innehåller stora mängder aluminium, vilket är en mycket energikrävande materialkomponent att tillverka. Dessutom sker tillverkningen ofta i länder med hög grad av fossil bränsle i energiproduktionen.
För kablarna i Orsa har NKT valt att använda aluminium från Norge på grund av dess låga klimatpåverkan tack vare landets omfattande vattenkraft. Kabelisoleringen och manteln levereras av Borealis och är tillverkade av fossilfria polyolefiner med förnybara råvaror.

Projektet inkluderar också flera klimatanpassade åtgärder, såsom optimerade och hållbara materialtransporter, sorteringsskopor för att minska transporter och lokalt återvinna massor. Dessutom finns det cirkularitetsåtgärder på plats, exempelvis återvinning av den gamla luftledningen för att minimera avfall.
Biologisk mångfald
Även Orsa kommun och länsstyrelsen Dalarna visade intresse för projektet och ville bidra. De har bland annat föreslagit olika åtgärder för att främja den biologiska mångfalden.
– Bland annat föreslog de att vi skulle sätta upp gärdsgårdar kring nätstationerna, eftersom dessa områden är gynnsamma för vissa typer av lavar att växa. Dessutom föreslog de att vi skulle kunna bygga rovfågelbon i gamla stolpar som inte längre används i stället för att ta ner dem, säger Karolina Viksten.
Fascinerande engagemang
Karolina Viksten uttrycker sin förvåning över det stora antalet ytterligare intressenter som har visat intresse för projektet. Hon noterar att byggandet av infrastruktur traditionellt har varit starkt regelstyrt, men att de nu vill bryta den normen och fokusera mer på positiva och frivilliga insatser, samtidigt som de självklart följer alla regelverk.
Som hållbarhetschef kan jag föreställa mig att det ibland kan kännas som att man arbetar mot strömmen, så hur känner du inför det faktum att så många andra vill delta och driva på?
– Jag har arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor i över 20 år och det är nu man verkligen märker en positiv förändring. Det har varit fantastiskt att se vilket engagemang detta har väckt, och alla inblandade i projektorganisationen, entreprenören och NKT, har insett att detta är något nytt och spännande. Det finns en enorm entusiasm hos alla inblandade som jag är djupt fascinerad över, avslutar Karolina Viksten.