Inga produkter i varukorgen.
Utnött skatepark byggdes om – i cirkulär betong
Material När skateparken i Göteborgs hamn att gjort sitt tog sig Skanska an att bygga en ny i återvunnen betong. Trots utmaningarna är projektutvecklaren Barbro Brattström Grujovic nöjd med resultatet.
Skanska har byggt en skatpark i återvunnen betong. Foto: Tomas Ärlemo.
Skateparken på Frihamnen i Göteborg hade nått slutet på sin livslängd. Göteborgs Skateboardförening som drev parken ville dock fortsätta använda ytorna. I ett samarbete mellan Göteborgs stad och Skanska byggdes en ny cirkulär streetyta. Projektutvecklaren för parken, Skanskas Barbro Brattström Grujovic, är stolt över projektet trots att man inte lyckades nå 100 procent återvunnet material.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Hur känns det att skateparken är på plats nu?
– Det känns otroligt roligt. Det började i ett samarbete med Göteborgs stad kring andra projekt, men så landade vi i det här tillsammans med Göteborgs skateförening. Vi får ju egentligen inte sponsra verksamhet, men vi kan i samarbeten jobba med innovation och bidra med material. Då kände vi oss utmanade att testa en ganska hög inblandning av återvunnen betong.
Hur kom ni på idén att bygga med återvunnen betong?
– Vi har haft ett projekt som heter ”Cirkulär betong” mot bakgrunden att det finns en stor cementbrist. Det vi ville se var om vi kunde få gammal betong att reagera och minska inblandningen av cement. Tyvärr var det svårt att få till det utan att blanda in en massa andra ämnen. Däremot har vi sett att man kan använda gammal ballast utan problem i ny betong.
Vilka utmaningar stötte ni på?
– Vi hade ett mål om att nå 100 procent återvunnen betong, men det lyckades vi inte med tyvärr. Det berodde dels på funktionen, det är ju väldigt små hjul på brädorna, dels på förhållandena när vi gjöt betongen. Det var mellan december och januari utomhus i Göteborg, de värsta förhållandena för betong. Så det blev mellan 40 och 50 procent återvunnen betong.
– Den största utmaningen var dock renligheten, alltså att det är fritt från byggavfall. Ofta flyter saker upp i betong, det kan vara allt ifrån kablar till träbitar. Det skapar en annan yta och kan ge sprickor. Men vi lyckades ändå skapa en slät yta.
Tror du att det här kan inspirera framtida byggprojekt att också använda cirkulär betong?
– Ja det tror jag. Men det är viktigt att vi lär oss att mäta cirkularitet precis som vi mäter koldioxidutsläpp. I andra länder som Nederländerna och Danmark är det vardagsmat att jobba på det här sättet för att det skulle vara för dyrt att importera material. I Sverige gör vi det mest för att vi kan, inte för att vi måste. Samtidigt måste även vi ställa om så då gäller det att lära sig hur man använder det man har istället för att det ska deponeras.
