”Bonus malus för byggnader är subjektivt”

Det diskuterades på seminariet Hur bygger vi bort bostadsbristen utan att bidra till klimatkrisen?

Panelen bestod av Karina Antin, hållbarhetschef, K2A, Märta Stenevi, språkrör och före detta bostadsminister, Miljöpartiet, Lennart Bondeson, ordförande Klimatkommunerna och före detta kommunalråd, Kristdemokraterna, Alexandra Anstrell, riksdagsledamot, Moderaterna och Erik Pelling, KSO Uppsala, Socialdemokraterna.

”Alla offentliga inköp ska verka för minskade utsläpp”

– Det är en extremt viktig fråga. Det vi bygger nytt ska ha lågt avtryck i byggnationen och bostäderna ska vara energieffektiva. Men vi ska komma ihåg att den billigaste bostaden och den med lägst klimatbelastning är den som redan finns, sa Märta Stenevi.

Hon fortsatte:

– Alla offentliga pengar, allt vi köper, måste verka för att minska utsläppen om vi ska ha en chans att klara omställningen.

Tydliga mål, och vikten av att följa upp dessa, var panelen eniga om.

– Att jobba kommunalt har fördelen att man kan se snabba resultat, sa Erik Pelling.

Vem har ansvaret?

Moderator Björn Sundin frågade paneldeltagarna vem de anser har ansvaret för att bland annat ta fram nya verktyg för att klara ekvationen.

– Det finns inte bara en huvudansvarig. Vi måste sätta mål och riktlinjer tillsammans och skapa förutsättningar hela vägen. Det går till exempel inte att säga att vi ska använda betong med lägre klimatbelastning och så hindras Cementas verksamhet på Gotland, sa Alexandra Anstrell.

Märta Stenevi höll inte med.

– De regelverk vi sätter styr marknaden. Klimatdeklarationerna är ett viktigt första steg, nästa blir att sätta gränsvärdena. I den bästa av världar sätter vi ramar för vad vi vill få ut, vilken effekt, och företagen får jobba inom de ramarna och hitta kreativa lösningar.

”Det går för långsamt”

Från årsskiftet gäller krav på klimatdeklarationer, där byggnadens påverkan på klimatet redovisas, när det byggs nytt.

– Det är ett sätt att gå framåt, men det går alldeles för sakta. Gränsvärdena sätts inte förrän 2027 och den statliga tidshorisonten ligger alldeles för lång bort. Staten behöver främja kommunerna ännu mera, många kommuner saknar idag klimatmål, sa Lennart Bondeson.

– Vi har mål och vi har bråttom, men vi har ännu inte alla verktyg. Det är positivt om staten fattar beslut och vi bejakar den typen av lösningar. Även om det går långsamt för staten så kan kommunerna fortfarande gå före om de vill, sa Erik Pelling.

Kostnaden för det som inte görs

Panelen fick frågan om det borde göras ännu mera på nationell nivå.

– Ja, men det får inte skapa hinder. Det ska till exempel inte ta för lång tid att göra klimatdeklarationerna. Det får inte bara bli pålagor som inte ger effekt. Därför är det viktigt att man jobbar nära varandra så att lagarna inte blir ett hinder när de väl kommer, sa Alexandra Anstrell.

– Vi ska möjliggöra och inte hindra. Politiker är ofta dåliga på att hantera alternativa kostnader. Klimatdeklarationerna tar tid, och kostar pengar, men om man jämför det med en dålig byggnad är vinsten ändå stor. Det finns alltid en kostnad för det vi inte gör. Bygger med för låga energikrav, blir kostnaden högre för de boende. Vi måste alltid ha koll på det vi inte gör, sa Märta Stenevi.

Hon sa också att klimatdeklarationerna är ett viktigt avstamp i det som kommer, men att gränsvärden 2027 är för lång fram.

– Klimatdeklarationerna ger möjligheter att ställa krav vid upphandling. Bonus malus är också en intressant tanke och investeringsstödet är en start på det. Det är inte den optimala slutpunkten och vi kommer att behöva skriva mera på det.

”Bonus malus är svårdefinierat”

– Jag tycker att man ska ge marknaden förutsättning att komma vidare, till exempel genom att sätta en bra lägsta nivå. Däremot gillar jag inte bonus malus, så det säger jag nej till. Jag tycker det är subjektivt och svårdefinierat, sa Alexandra Anstrell.

– Att det är subjektivt är inte sant. Vi vet vad som orsakar utsläpp, därför är klimatdeklarationerna viktiga. Vill vi stimulera en marknad som konkurrerar med schyssta villkor måste vi ha regler som styr mot det. Det räcker inte konsumentkraft, det måste finnas tydliga regler och styrmedel, sa Stenevi.

”Signalpolitik viktigt”

– Det är ett svårt parlamentariskt läge i riksdagen. Kan vi i kommunerna komma överens över partigränserna, måste riksdagen också kunna bli det. Jag hoppas riksdagen är överens efter valet, signalpolitik också viktigt. Politikerna måste vara modiga. Vi kan inte hålla på och tjafsa, tiden är för kort, sa Lennart Bondeson.

– Jag tror på sektormål. Men klimatet i riksdagen måste bli bättre. Vi väntar på att börja jobba och det finns mycket att göra så att vi kommer framåt. Riksdagspolitikerna måste bli överens över blockgränserna, och se till att ni håller det. Den här mandatperioden har det varit en tävling i att bryta överenskommelser, sa Erik Pelling.

Seminariet arrangerades av K2A.

Bilden: Karina Antin, hållbarhetschef, K2A, Märta Stenevi, språkrör och före detta bostadsminister, Miljöpartiet, Lennart Bondeson, ordförande Klimatkommunerna och före detta kommunalråd, Kristdemokraterna, Alexandra Anstrell, riksdagsledamot, Moderaterna, Erik Pelling, KSO Uppsala, Socialdemokraterna och moderator Björn Sundin.