Inga produkter i varukorgen.
Så påverkas branschen av EU:s taxonomi
Almedalen 2022
Grön konkurrens på lika villkor och ett sätt att driva den hållbara omställningen framåt.
Men också tung administration, skepsis till självskattning och en oro för att ramverk inte följer med i utvecklingen.
Det är några av slutsatserna efter paneldiskussionen om EU:s taxonomi.
Dagens Samhälle och White Arkitekter arrangerade ett seminarium om EU:s taxonomi. Foto: Anna Sjöström
Det blev taxonomi till frukost när Dagens Samhälle och White Arkitekter arrangerade ett seminarium med titeln Hur påverkar EU:s taxonomi omställningen till en hållbar samhällsbyggnadssektor?
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
EU:s nya gröna taxonomiförordning ska underlätta för investerare att jämföra hur väl olika investeringar uppfyller hållbarhetsmålen. Bygg och fastighet är en av de initialt prioriterade sektorerna. Men vad betyder taxonomin för aktörer inom samhällsbyggnadssektorn? Vilken inverkan kommer den att få?
Panelen som diskuterade bestod av: Alexandra Hagen, vd, White Arkitekter, Gunnar Hagman, vd, Skanska Sverige, Johanna Skogestig, vd, Vasakronan, Peter Olausson, teknisk chef SBB och Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef, SPP.
”Hur ska ramverket hållas levande?”
Mikael Salo, moderator, Bonnier News, frågade hur de ser på taxonomin och om de tror att den kommer att ha någon effekt på sektorn.
– Den visar vilket mål vi är på väg till. Man kan se taxonomin som ett lexikon där olika branscher kan slå upp hur vad de ska göra för att klara omställningen. Samtidigt visar den inte hela bilden, den är bara ett verktyg och ett ramverk av flera, sa Johanna Lundgren Gestlöf.
– Den påverkar mycket och jag förstår logiken bakom den och tycker att det är rätt. Men den kommer också att innebära mer arbete. Jag funderar på hur uppföljning ska göras i alla företag och vem som ska se till att det görs korrekt. Det kommer att bli betungande administration och vem ska betala för det? sa Gunnar Hagman.
– Jag ser positivt på det. Det är ett ramverk som gör att man ur ett EU-perspektiv får samsyn på vad som är hållbart och hur vi ska hitta ett kontrollsystem för det. Det som oroar mig är hur ramverket sätts och hur det ska hållas levande. Inom branschen kommer vi till nya insikter varje dag, innovationer och teknik tar oss framåt. Vi kan inte sätta ett statiskt ramverk 2022 och se över det om fem år. Det behöver ses över hela tiden och hur ska vi förhålla oss till det. Jag tror och hoppas att det blir enklare för alla aktörer att förhålla sig till vad som är grönt och att det innebär konkurrens på lika villkor, sa Johanna Skogestig.
”Det får inte bli läpparnas bekännelser”
Diskussionen fortsatte med taxonomins positiva effekter – och risker.
– Det är som sagt ett positivt incitament som jag hoppas får alla att röra sig mot en grön omställning. Jag är skeptisk till den självskattning som det innebär. Det får inte bli bara läpparnas bekännelser. Jag föredrar egentligen ett tredjepartssytem, men allt som hjälper till i omställningen är bra, sa Gunnar Hagman.
– En bra effekt är att vi måste skaffa oss gemensamma arbetssätt och standarder, så att vi får hållbarhet över gränserna. Inom EU måste vi enas hur vi ser på hållbarhet och hur vi mäter den, sa Alexandra Hagen.
Nyligen släppte White Arkitekter en insiktsrapport om taxonomin, När hållbarhet blir norm – om EU taxonomin och vägen till en klimatneutral samhällsbyggnadssektor. Här hittar du rapporten.
Bilden: Mikael Salo, moderator, Bonnier News, Alexandra Hagen, vd, White Arkitekter, Gunnar Hagman, vd, Skanska Sverige, Johanna Skogestig, vd, Vasakronan, Peter Olausson, teknisk chef SBB och Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef, SPP.
