Regeringen har fått hård kritik för beslutet att ge Cementa undantag från kraven i miljöbalken för att under en övergångsperiod fortsätta bedriva kalkbrytning.
Chefsjuristen: Då kan det vara läge att ta till ”inhibitionsvapnet” mot Cementa
Cementakrisen
Naturskyddsföreningen och Greenpeace tänker överklaga – men i dagsläget finns inga planera på att utnyttja möjligheten att snabbstoppa Cementas kalkbrytning.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Fakta
Häng med – alla turer kring Cementakrisen
2011
1 november: Cementas nuvarande 10-åriga tillstånd för att bryta kalk- och märgelsten börjar gälla.2015
Företaget påbörjar utredningsarbete och samråd inför ny tillståndsansökan.2017
December: En ansökan till mark- och miljödomstolen lämnas in av Cementa. Företaget vill ha tillstånd att bryta fram till år 2041.2018
Cementa gör kompletteringar av ansökan.2019
September: Huvudförhandling i mark- och miljödomstolen.2020
Januari: Mark- och miljödomstolen beviljar Cementa tillstånd. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Gotlands län samt ett antal miljöorganisationer och privatpersoner överklagar domen.Oktober: Huvudförhandling i mark- och miljööverdomstolen.2021
6 juli: Mark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om förnyat tillstånd.10 augusti: Regeringen håller presskonferens om att Cementa ska få åtta extra månader på sig att bryta den volym som ryms inom nuvarande tillstånd.25 augusti: Högsta domstolen meddelar att Cementa inte får prövningstillstånd för sitt överklagande.30 augusti: Regeringens förslag om lagändring i miljöbalken för att avhjälpa en akut cementbrist skickas på remissrunda i fyra dagar. Regeringens lagändringar föreslås träda i kraft den 10 oktober 2021.16 september: Lagrådet tillstyrker inte regeringens förslag i remissen om ändringar i miljöbalken och undantag för Cementa. Det kan strida mot grundlagen och den korta remisstiden kritiseras. Lagrådets jurister befarar också att propositionen kan skada tilltron till det svenska rättssystemet.21 september: Regeringen meddelar att propositionen om undantag för Cementa att tillfälligt fortsätta kalkbrytningen ska lämnas till riksdagen.21 september: Cementa skickar omgående in en akut täktansökan och. begär att regeringen ska besluta om undantag från kraven på miljöbedömning i miljöbalken. Berörda remissinstanser och allmänhet får yttra sig.16 oktober: Regeringen begär att Cementa kompletterar sin akuta ansökan med uppgifter om bland annat skyddsåtgärder för att minska påverkan på grundvattnet.31 oktober: Cementas nuvarande tillstånd för kalkbrytning löpte ut.8 november: Sista dagen som allmänheten har möjlighet att komma in med synpunkter på Cementas ansökan. Därefter tar regeringen ställning.18 november: Regeringen beslutar att ge Cementa ett tillfälligt täkttillstånd till den 31 december 2022.– Vi känner att det här beslutet verkligen vilar på en stabil laglig grund, sa miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) under presskonferensen på torsdagen när beslutet kungjordes.
Lagrådet: Skadar tilltron till rättssystemet
Tunga juridiska insatser och grundlagsexperter har däremot ifrågasatt regeringens agerande. Lagrådet, som granskat regeringens proposition, ansåg att det nya kapitlet i miljöbalken strider mot regeringsformen och kan skada ”tilltron till det svenska rättssystemet”.
– Cementa har nu fått ett exceptionellt undantag från miljölagarna – trots att de fortfarande inte uppfyller miljökraven. Det är helt oacceptabelt och vi kommer att överklaga beslutet, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen i ett uttalande.
Cementa orolig för inhibitation
För Cementa innebär beskedet att det är grönt ljus för att direkt starta upp kalkbrytningen i Slite, där täkten redan har börjat vattenfyllas. Men om Högsta förvaltningsdomstolen godtar en prövning är det också möjligt att besluta om en inhibition. Då kommer verksamheten att stoppas fram till dess att ärendet är avgjort.
– Trots det tillfälliga tillståndet från regeringen är situationen för cementproduktionen förenad med betydande osäkerheter, och det kan fortfarande uppstå en bristsituation beroende på vad som händer framåt, säger Magnus Ohlsson, vd och marknadsdirektör på Cementa i ett skriftligt uttalande.
Chefsjurist varnar för följderna
Naturskyddsföreningen bedömer att det finns goda chanser att få regeringens beslut upphävt vid en prövning i Högsta förvaltningsdomstolen.
– Vi tar upp det här fallet för det är ett tillvägagångssätt som innehåller mycket destruktivitet ifall det kommer fler sådana här fall. Vi har ju flera dominerande verksamheter som håller sig lite för goda för att följa reglerna som alla vi andra gör, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.
Så ni ser risker för att fler vill runda miljöbalken?
– Ja, nu har man öppnat den här dörren. Då finns ju risken att det är fler som vill ha undantagslagar som är specialskräddarsydda för dem just vid kniviga tillfällen om de inte får tillstånd från domstolarna. Det öppnar en dörr som kommer att vara problematiskt på flera sätt, grundlagsmässigt, men också för att sådana avsteg kan innebära enorma miljöförsämringar.
”Är hat-trick i grundslagsbrott”
Även Greenpeace tänker på samma grunder ta strid.
– Det är hat-trick i grundslagsbrott, anser Carl Schlyter på Greenpeace och räknar upp att domstolen körts över, att ett enskilt bolag gynnas och att underlagen till riksdagen var bristfälliga.
Han kallar regeringens hantering panikartad. Och han sågar också regeringens analys om att beslutet behövs utifrån en hotande cementbrist.
– Det är märkligt att man inte intervjuar en enda internationell expert. Det är också märkligt att EU-kommissionens analys av cementmarknaden är totalt skild från regeringen, det är inte på samma planet.
Vad är faran med om regeringens beslut?
– Faran är att med beslutet är att fler företag med dominerade marknadsposition ser en möjlighet att komma runt miljölagarna genom att skicka in dåliga underlag, säger Carl Schlyter.
Därför begär de inte inhibitation
Varken Naturskyddsföreningen eller Greenpeace kommer dock att begära inhibitation, alltså försöka snabbstoppa kalkbrytningen.
– Vi har bestämt oss efter ganska smärtsamma diskussioner att inte begära inhibition, inte i första läget i alla fall, säger Oscar Alarik.
– Det allra allra viktigaste är att se till att det här inte blir praxis att ge undantag till enskilda bolag i så här allvarliga frågor.
Schlyter: Inhibiation kan skapa stress
Carl Schlyter menar att Högsta förvaltningsdomstolen behöver arbetsro.
– För oss är det absolut viktigaste att domstolen får god tid på sig och inte den här pressen som allt har kännetecknats av hittills. Och då kan det vara viktigare än att förhindra de miljöskador som sker under ett par månader som domstolen undersöker saken. Vi har resonerat så hittills att det bästa för processen är kanske att inte begära inihibering för att inte skapa ännu mer av de här panikåtgärderna.
Har tre månader på sig att lägga upp strategi
En överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen måste göras inom tre månader. Naturskyddsföreningen ska nu granska regeringens beslut för att lägga upp en strategi.
– Normalt har man bara tre veckor på sig att överklaga, men vi rättsprövning har man faktiskt tre månader på sig. Vi ska i dag sätta oss ner och granska beslutet ordentligt. Sedan kan det bero lite på om vi behöver ta fram ny bevisning eller göra nya undersökningar på plats hur snabbt vi kan lämna in det, säger Oscar Alarik.
Chefjuristen om ”inhibitionsvapnet”
Tar Högsta förvaltningsdomstolen upp fallet kan rättsprocessen ta något år. Och under tiden hänger hotet om inhibitation som en blåslampa över Cementa.
– Om det är så att vi börjar se att vattentäkten i Tingstäde börjar skadas eller vi ser att de närliggande naturreservaten börjar ta skada, då kan det vara läge för oss att ta i och att ta till det här inhibitionsvapnet, säger Oscar Alarik.