Inga produkter i varukorgen.
Därför försvinner lekplatserna: ”Starkare trend än vi anat”
Stadsplanering
Antalet kommunala lekplatser har minskat drastiskt under de senaste två årtiondena, och minskningen fortsätter i många kommuner. Det konstaterar forskare som också säger att trenden är starkare än de tidigare hade anat.
Rapporten ”Lekplatsers kvalitet och kvantitet över tid” är en del av en pågående miljöanalys som ämnar utforska utvecklingen av lekplatser i svenska kommuner mellan åren 2000 och 2019. Rapporten belyser en betydande nedgång i antalet kommunala lekplatser under de senaste tjugo åren, och att denna trend kvarstår i flera kommuner.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Forskarna noterar att lekplatsernas kvalitet generellt sett har förbättrats över tid, men att det samtidigt finns en avsevärd variation när det gäller utrustning och utrymmen. Rapporten behandlar även sambandet mellan lekplatser och hållbar stadsutveckling, samt vikten av att erbjuda säkra och tillgängliga lekområden för alla barn.
– Det har länge funnits indikationer på att lekplatserna blir färre. Nu ser vi att den minskande trenden till och med är starkare än vi anat. Dessutom tycks minskningen fortfarande pågå i många kommuner, säger Märit Jansson, universitetslektor vid SLU, och en av rapportens författare, i en kommentar.
Stor variation
Utvecklingen av antalet kommunala lekplatser varierar kraftigt mellan olika kommuner i Sverige. Älmhult, Höganäs och Kungsbacka är exempel på kommuner där trenden på senare år har varit mot fler lekplatser. Men totalt sett är trenden nedåtgående i landet, där antalet kommunala lekplatser troligen har minskat med hälften under ungefär 25 år.
Stora minskningar har exempelvis skett på Gotland och i Olofström och Berg, där över hälften av lekplatserna har försvunnit sedan 2005. En undersökning av 20 kommuner i södra och mellersta Sverige visade att antalet lekplatser minskade med 32 procent mellan 2005 och 2022.
Pengabrist och säkerhetskrav
Forskningen erbjuder inga klara förklaringar till varför antalet lekplatser generellt har minskat eller varför kvaliteten skiftar. Studien indikerar dock att kommunerna står inför utmaningar när det gäller att bibehålla förvaltningen av lekplatser. Dessa utmaningar inkluderar begränsade budgetar, bristande underhåll samt ökade krav på säkerhet och tillgänglighet.
En mindre andel av lekplatserna som inte längre förvaltas av kommunerna har antagits ha övertagits av andra aktörer, exempelvis föreningar. Forskare har dock funnit att en betydande mängd lekplatser också har stängts helt ned.
– Den tidigare tätheten mellan lekplatser främjades fram till och med 1980-talet av att planeringen var normbaserad, med rekommendationer om avstånd till lekplatser. Idag är det främst krav på säkerhet som påverkar planeringen. Det leder till att förvaltningen ofta blir dyr och till att kvaliteter som främjar lek och hälsa ofta kommer i andra hand, avslutar Märit Jansson.
