Inga produkter i varukorgen.
Ett skolexempel på mer hållbar design
PLUSENERGIHUS Noga utvärdering av materialval, extra isolering för att kompensera glaspartier och sortering av innehållet i dammsugarpåsarna under byggnationen. Det var några av de åtgärder som krävdes för att få till en bra CO2-kalkyl för Hortens gymnasium i Norge.
Foto: Hundven-Clements Photography
2015 bestämde sig Vestfold för att bli Norges grönaste län och gjorde i samband med det ett val att bygga en gymnasieskola med stark miljöprofil.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Horten gymnasium uppfyller kraven för både passiv- och plusenergihus. Byggnaden har 3 700 kvadratmeter solcellspaneler och 13 geobrunnar vattenburen värme.
Noga utvärdering av byggmaterial
Stränga krav på giftinnehåll, transportutsläpp, återvinningsgrad och täthet gjorde det nödvändigt att noga utvärdera alla material enligt Grethe Brox-Nilsen på LINK arkitektur.
– Vi funderade väldigt mycket på hur vi skulle få till det med materialvalen. Vi hade inte så många referensprojekt att titta på, och det här är en byggnad med betydligt högre krav än vad som anges i de tekniska föreskrifterna. Vilken typ av material ska vi till exempel använda när vi inte kan använda betong? Vi kom fram till att massivt trä var det bästa valet, berättar hon.
Till byggnaden användes trä till fasad, golv och huvudtrappa och de stora glasfasaderna hålls ihop av återvinningsbart aluminium.
Ett hjärterum där utanförskap inte får plats
Byggnaden har fyra våningar plus källare samt ett teknikrum på taket.
– Eftersom byggnaden är så kompakt har det varit en utmaning att ta tillvara dagsljuset och utsynen, särskilt i klassrum och andra lokaler som vetter ut mot atriet, berättar Grethe Brox-Nilsen.
Lösningen blev att bygga invändiga balkonger i etager på den ena sidan av atriet. Tanken var att alla sektioner ska leda fram till atriet, som är skolans uppehållsrum och också kallas för ”hjärterummet”.
– En av våra främsta visioner var att skapa ett rum där eleverna trivs och där utanförskap inte har någon plats, säger Runar Bekkhus, som representerar byggherren Vestfold fylke.
Källsorterat innehållet i dammsugarpåsarna
De stora glaspartierna och det transparenta taket innebar emellertid en del utmaningar för CO2-kalkylen. Det krävdes till exempel fem centimeter extra isolering i ytterväggarna.
Totalt sett har miljövalen bidragit till minst 40 procents reduktion av växthusgaser jämfört med en referensbyggnad enligt arkitekten och byggherren.
Runar Bekkhus berättar att man även har fokuserat mycket på källsortering under byggnationen.
– Vi har klippt upp dammsugarpåsar och sorterat innehållet, säger han.
Horten gymnasium vann BREEAM Awards 2019 i kategorin för offentliga byggprojekt.
