Forskare: Efterfrågeflexibilitet löser inte effektbristen

ENERGISYSTEM Många menar att en del i att möta utmaningarna med lokala effektbrister är att utnyttja de svenska hushållens möjlighet att anpassa sin konsumtion, så kallad efterfrågeflexibilitet. Men en forskare som tittat närmare på frågan är skeptisk.

Forskare: Efterfrågeflexibilitet löser inte effektbristen
Foto: Adobe Stock

I en ny rapport om den svenska elmarknaden har tankesmedjan SNS tittat närmare på Sveriges framtida elförsörjning inom ramen för forskningsprojektet Hållbar samhällsbyggnad.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Under sommaren har lokala effektbrister varit uppe för diskussion, bland annat eftersom situationen varit ansträngd i främst södra Sverige.

Anledningen som lyfts fram är att produktionen av el sker i norr, och att överföringsmöjligheterna till södra Sverige är för små, samtidigt som det är där efterfrågan på el är stor. Men det finns även andra svårigheter, exempelvis hur elen ska räcka när industrin elektrifieras och hur elförsörjningen ska säkras när en allt större andel el produceras med sol- och vindkraft som inte går att planera.

Naivt att räkna med hushållen

Många menar att en del i att möta utmaningarna på elmarknaden är att utnyttja de svenska hushållens möjlighet att anpassa sin konsumtion, så kallad efterfrågeflexibilitet. Men Mattias Vesterberg, forskare i nationalekonomi vid Umeå universitet som arbetat med rapporten är skeptisk.

–Min och andras forskning tyder på att det här är en för naiv bild. Många hushåll är inte intresserade av att ändra sina vanor på det sätt som krävs för att efterfrågeflexibilitet ska bli en realitet på elmarknaden, säger han i en kommentar.

Om efterfrågeflexibilitet ska kunna spela en avgörande roll krävs enligt honom en större prisvariation, eller att priset på teknisk utrustning till hushållen, exempelvis utrustning som automatiskt anpassar förbrukning efter priser och därmed tillgången på el, faller kraftigt.

–Teknik och styrutrustning för automatiserad anpassning har potential att underlätta förändringar i förbrukning. Men för att det genomsnittliga hushållet ska investera i sådan utrustning behöver besparingarna vara mycket större. Och så är tyvärr inte fallet på dagens marknad, säger Mattias Vesterberg.

Ladda ner rapporten här

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser