Inga produkter i varukorgen.
Grundvattensituationen – då och nu
VATTEN Trots att endast några få procent av allt grundvatten som bildas används kan perioder med sämre grundvattenbildning snabbt ändra förutsättningarna i områden med hög befolkningstäthet. Nu har SGU sammanställt Sveriges grundvattennivåer de senaste 36 åren för att ge en historisk överblick.
Rött visar en grundvattennivå som är mycket under det normala, gult är under de normala, grönt är nära de normala, ljusblått är över de normala och mörkblått är mycket över de normala.
Bild: SGU
Mätningen av grundvattennivåer påbörjades av Sveriges geologiska undersökning (SGU) under slutet av sextiotalet och i början av åttiotalet började myndigheten sammanställa mätningarna i kartor.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nu har dessa mätningar och kartor för perioden 1984-2019 sammanställts i två figurer som ger en överblick över grundvattennivåerna i Sveriges kommuner under denna period.
Bo Thunholm, hydrogeolog på SGU har varit med och tagit fram sammanställningen.
Varför tyckte ni att den behövdes?
– För att man ska kunna se grundvattennivån storskaligt över en längre tid på en och samma bild och få en känsla för hur den har utvecklats genom åren. Man glömmer lätt hur grundvattensituationen var för några år sedan, säger han.
Han fortsätter:
– Att som kommun få en överblick och se hur man haft det historiskt kan ju även hjälpa till vid samhällsplaneringen framöver, och minska riskerna när vattentillgången är sämre.
Foto: SGU
Ser ni på SGU några tendenser i sammanställningen?
–Vi kan inte se några tydliga tendenser, vad vi kan se är att det funnits flera perioder med höga eller låga grundvattennivåer genom åren, det går upp och ner. Sammanställningen bekräftar en känsla som vi har haft. Exempelvis hade vi väldigt låga grundvattennivåer i Svealand och södra Norrland mellan 1989-1995 vilket kan hjälpa oss att sätta de låga nivåerna som vi exempelvis hade 2016-2019 i perspektiv.
Bo Thunholm påpekar att endast några få procent av allt grundvatten som bildas i Sverige används men att grundvattentillgången styrs väldigt mycket av lokala förhållanden och befolkningstätheten.
– Perioder med sämre grundvattenbildning i kombination med ojämn befolkningstäthet kan snabbt ändra förutsättningarna i vissa områden. Vi bor dessutom flest vid kusterna, särskilt under sommaren, där det oftast finns sämst förutsättningar i marken att lagra vatten. Man kan exempelvis jämföra med Norrlands inland som har mycket större jorddjup och därmed bättre geologiska förutsättningar att magasinera grundvatten, säger han.
Vad kan man säga om grundvattentillgången just nu och framöver?
– Mild vinter med mycket regn ger en kontinuerlig grundvattenbildning över tid men det kan vara mer fördelaktigt att få den i slutet av våren, när snön smälter, då får man ett bra utgångsläge inför sommaren.
– Vi har hittills haft en mild vinter och i nuläget så har vi inga eller obefintliga snötäcken i stora delar av landet. För närvarande ser det alltså inte ut att bli något särskilt bra utgångsläge i vår men det är alltför tidigt att göra någon säker bedömning, säger Bo Thunholm.
Läs mer om sammanställningen här
