Inga produkter i varukorgen.
Närområdets utformning har blivit viktigare
SOCIAL HÅLLBARHET En första omgång av studien Vår stad, där forskare från KTH undersöker hur stadslivet påverkats under coronapandemin visar att det mesta har blivit annorlunda. Framförallt har utbudet som finns i närområdet, med allt från lokal service till rekreationsmöjligheter, blivit viktigare för många.
Tensta i Stockholm
Foto: Adobe Stock
Med hjälp av en enkät undersöker forskare vid KTH hur stadsbor påverkas i kristider.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Syftet med kartläggningen är få mer kunskap om olika typer av mötesplatser samt att öka förståelsen för hur man kan planera och bygga städer på ett sätt som bättre klarar påfrestningar och krissituationer.
I en första omgång av studien Vår stad, som leds av stadsbyggnadsforskarna Ann Legeby och Daniel Koch, har svar inkommit från ungefär 2300 personer.
De har fått svara på hur de rört sig i staden under pandemin, vilka platser de fortsatt besöka och vad de undviker eller besöker mer.
– Det verkar som utbudet som finns i närområdet blir allt viktigare – denna kris har inneburit att man i stor utsträckning är hänvisad till vad som finns lokalt. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv blir det då intressant att kartlägga hur tillgängligheten till lokal service och livsvillkoren ser ut i olika delar av staden och vilka möjligheter som finns för exempelvis rekreation, promenader eller utelek. Extra viktigt blir det då i stadsdelar där det råder trångboddhet eller där man exempelvis inte har tillgång till bil i hushållet, säger Ann Legeby i en kommentar.
Vissa regionala skillnader
Enkätens första omgång, som omfattade perioden 25 mars-27 april och gjordes i samarbete med Stockholms stad, Uppsala kommun och Göteborgs stad, visade även vissa regionala skillnader.
– Bland de svar vi fått in syns att Göteborg och Uppsala i väsentligt högre utsträckning fortfarande besöker platser kopplade till arbete än vad man gör i Stockholm. Att en plats är lätt att nå anges återkommande som en viktig faktor för platser som besöks lika mycket eller mer än tidigare, särskilt blir det tydligt i Uppsala, säger Ann Legeby.
Från slutet av april har samarbetet även utökats med Högskolan i Gävle. Enligt KTH är nästa steg att titta närmare på svaren och analysera hur behoven som uppstår under en kris kan tillgodoses i olika delar av staden.
Läs rapporten här
