Ny lagändring ska ge mer solel – men är den tillräcklig?

SOLENERGI Riksdagen har bestämt att effektgränsen för skattefrihet av egenanvänd solel höjs. Ett efterlängtat beslut av flera aktörer inom branschen som samtidigt hoppas att den så småningom ska slopas helt. Filip Elland och Johan Öhnell utvecklar sina resonemang för Hållbart samhällsbyggande.

Ny lagändring ska ge mer solel – men är den tillräcklig?
Filip Elland (tv) och Johan Öhnell (th). Foto: Castellum, Adobe Stock och Solkompaniet

Den 19 maj fattade riksdagen beslutet att höja gränsen för skattefrihet för egenanvänd solel, från 255 kW till 500 kW.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Lagen som träder i kraft den 1 juli i år är efterlängtad av flera av de aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen som efterfrågat en förändring. En av dem är Johan Öhnell, styrelseordförande i Solkompaniet och ordförande i nätverket Solelskommisionen.

    Han räknar med att effekthöjningen kommer att ge resultat. Enligt ett  pressmeddelande från Solelskommisionen öppnar lagändringen upp för solel på 16 000 stora byggnader där det nu kan produceras två miljarder kilowattimmar. Det skulle täcka årsbehovet av el till närmare en miljon elbilar.

    Samtidigt ligger Sverige trots denna förändring efter flera andra EU-länder i utvecklingen enligt Johan Öhnell. I Danmark är det exempelvis helt skattebefriat med egenanvänd solel.

    – Vi i Solelkommissionen arbetar för att Sverige ska ta bort gränsen helt, säger han.

    Han får medhåll av Filip Elland, hållbarhetschef på fastighetsbolaget Castellum som även han hoppas att effektgränsen ska tas bort helt på sikt.

    – Varför ska vi ha den? När man kan skala upp kan man göra det mer effektivt. Våra europeiska grannländer springer just nu ifrån oss, säger han.

    Byggde anläggning som utmanade systemet

    Castellum har som mål att bygga 100 solcellsanläggningar på sina fastigheter till 2025. De fick nyligen ta emot pris från Svensk Solenergi för sin anläggning på Hisingen Logistikpark i Göteborg. Den består av ett 30 000 kvadratmeter stort tak med cirka 8500 solcellspaneler. De producerar cirka 3,3 GWh per år vilket motsvarar elkonsumtionen för 660 standardvillor.

    Enligt Filip Elland ville Castellum utmana systemet med anläggningen. När den byggdes fanns det ännu inga beslut på en lagändring och till en början planerade de att hålla sig inom gränsen och installera 250 kW.

    – Men varför begränsa oss när det finns potential att bygga solceller på hela taket? Så vi bestämde oss för att se vad det innebär att bygga större, berättar han.

    Priset på solcellspanelerna blev lägre för Castellum när de köpte fler, de kunde även få till mer effektiva installationer.

    – Avkastningen ser okej ut. Vi åker ner lite på grund av energiskatten så den blir mindre än om vi hade byggt mindre. Men vi ville testa och visa att det går ändå, för politiker och branschkollegor, säger Filip Elland.

    Fortfarande en ganska ny bransch

    På frågan om vad den största utmaningarna med att bygga en större solcellsanläggning varit för dem säger han att de än så länge gjorts ganska få sådana i Sverige.

    – Det saknas kunskap hos många leverantörer och själva solenergisektorn är fortfarande en ganska ny bransch. Vi har en stor och lång resa att göra där.

    Filip Elland påpekar att om solelen fick ännu bättre marknadsförutsättningar skulle den kunna hjälpa till att lösa kapacitetsbrister i elnätet.

    – Lokalt producerad förnybar el kombinerat med lagring är en av de möjliga lösningarna i omställningen, där fastighetsägare skulle kunna bli möjliggörare, säger han.

    Saknar en nationell strategi för solel

    Johan Öhnell berättar lite mer om en annan regelförändring som införts och som eventuellt kommer påverka marknaden positivt. För villaägare har det införts ett grönt avdrag som alla kan få och som är automatiserat, något han ser positivt på.

    – Osäkerheten med det gamla investeringsstödet har ställt till det och hämnat utvecklingen, säger han.

    Och tillägger:

    – Än så länge är det bara 2-3 procent som har solceller så vi är än så länge bara i början av utvecklingen.

    Det finns dock en del regelförändringar och åtgärder som han fortfarande saknar.

    – Det som  skulle påverka mest är om skattereduktionen för andelsägd el breddades. Där väntar vi fortfarande på ett förslag. Andra framtidsfrågor som finns är energigemenskaper och överlag att kunna dela och använda energi på ett klokt sätt. Vi saknar även en nationell strategi och mål för solelsparker.

    Varför tycker du att det behövs en nationell strategi?

    – Sverige brukar göra en strategi när vi vill att något ska hända, det har gjorts med exempelvis både vindkraft och vätgas. En strategi sprider kunskap till kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag.

    – Ett mål visar att solelparker kommer att bli en del av energimixen i Sverige. Det är viktigt eftersom det finns många intressen för markområden. Är solparker inget uttalat mål är risken stor att det inte blir så många. Det handlar även om att de ska byggas på rätt ställe och att elnätsbolagen behöver vara på banan, avslutar Johan Öhnell.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan