KTH-forskare: Så byggs mer klimatsmarta studentboenden

Hållbart byggande Forskare på KTH undersöker hur framtidens studentboenden ska utformas för att skapa hälsosam social gemenskap och vara så miljösmarta som möjligt. Rätt utformat kan delningsboende ge minst 30 procent mindre klimatbelastning än traditionella ettor, enligt Sara Ilstedt, professor vid KTH.

KTH-forskare: Så byggs mer klimatsmarta studentboenden
Sara Ilstedt, KTH. Foto: Pressbild

Akademiska Hus har som mål att i egen regi bygga boenden för 5 700 studenter och forskare runt om i landet. Genom samarbetet med forskarna på KTH, arkitektkontoret Theory into practice samt tjänstedesignbyrån Savvy design collaborative, ska framtidens studentboende mejslas fram.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Hur skiljer sig detta delningsboende från ett vanligt korridorboende för studenter?

– Ett delningsboende är att mer hemlik, att man delar ett hem med kök, vardagsrum, badrum och att man lär känna varandra bättre. Man blir som en familj. En typisk svensk korridor är mer institutionslik, en lång korridor, med ytterdörrar in till respektive sovrum och ett litet kök i ena änden. Många upplever korridorer som anonyma och att köken blir smutsiga för det finns ingen social koll. I undersökningar vill studenter dela boende med 2-6 personer, men inte fler, säger Sara Ilstedt, professor på KTH och projektledare för Co-kitchen, som testbädden kallas.

Val av planlösning har avgörande betydelse ur flera hållbarhetsperspektiv. Forskarna har redan byggt om studentboenden ett par gånger och kommit fram till att delningsboende är att föredra framför ettor. Delningsboende är bra både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Men det finns hinder i byggregler och tradition som gör att man i dag hellre bygger ettor. Det vill de ändra på, säger Sara Ilstedt, professor på KTH och projektledare för Co-kitchen.

En vanlig nybyggd studentlägenhet i Stockholm är på 20-25 kvadratmeter. I det här delade studentboendet har varje student åtta kvadratmeter privat sovrum och tillgång till 62 kvadratmeter gemensamma ytor. Klimatberäkningar visar att detta delningsboende ger drygt 30 procent lägre klimatavtryck, enligt Sara Ilstedt.

Vad är det som ger 30 procent lägre klimatavtryck?

– Om man tar ett våningsplan och jämför med att bygga ettor eller bygga co-living så blir klimatbelastningen ca 30 procent mindre per person.  Men det finns också studier på co-living där klimatbelastningen blivit hela 50 procent mindre, det beror på hur man bygger och hur många studenter som bor där.

Ni har hållit på med detta projekt i två år. Vad har gjort att ni byggt om delningsboendet mitt under projektet och dessutom två gånger?

– Vi vill testa olika planlösningar på co-living. Till att börja med  var det fyra ettor där på 21 kvm, sedan slog vi ut väggarna mellan ettorna och gjorde ett stort kök och vardagsrum. Den planlösning som är nu är specialritad för testbädden och bygger på mycket intervjuer, studier och workshops. Köket till exempel är specialritat för att flera ensamhushåll ska kunna laga mat samtidigt.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan