Studie om fågelungar kan bidra till grönare städer
Biologisk mångfald En studie vid Lunds universitet visar att fågelungar i städer påverkas tydligt av luftföroreningar och vilken typ av träd som finns i närheten av boet. Enligt forskarna bakom studien kan den få betydelse för hur vi i framtiden utformar våra städer.
I studien har forskare vid Lunds universitet undersökt hur fåglars fysiologi påverkas av ett liv i staden, och vilka delar av stadsmiljön som har störst betydelse för de unga fåglarnas mående. Att städer generellt är en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i vet forskare redan, men det saknas idag kunskap om varför.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi kan visa att fågelungars fysiologi påverkas av den lokala miljön och de stadseffekter som finns där. Det som vi ser påverkar ungarna mest är vilken storts träd som finns i närheten av boet, samt en viss typ av luftföroreningar, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand på Centrum för miljö – och klimatvetenskap vid Lunds universitet, i en kommentar.
Forskare generaliserar vanligtvis miljön
Traditionellt använder forskare sig av så kallade urbaniseringsgradienter när man undersöker hur stadsmiljön påverkar fåglar och djur. Det innebär att man generaliserar miljön till ”mer urbaniserad” och ”mindre urbaniserad”.
I den här studien har forskarna använt sig av en ny mätmetod, som är mer detaljerad och tittar på flera specifika aspekter av stadsmiljön, som temperatur, artificiellt ljus, luftföroreningar och vilka arter av träd som finns i närheten av fågelbona. Därefter kopplade forskarna ihop dessa aspekter med fåglarnas fysiologi.
Resultatet visade bland annat att luftföroreningar minskade fåglarnas antioxidantkapacitet, samt att fåglarna blev större om det finnas fler ekar i området. Studien har dock inte undersökt om det är dåligt för fågelungarna, även om det kan antas.
”Vi ska vara försiktiga med att generalisera stadsmiljö”
Enligt Johan Kjellberg Jensen är studiens viktigaste resultat att visa att det går att isolera delar av stadsmiljön och koppla dem till effekter på djur och natur.
– Det visar att vi ska vara försiktiga med att generalisera stadsmiljö, att det finns en stor variation i naturen här, och att vi faktiskt på sikt kan peka på specifika delar av staden som extra viktiga eller extra dåliga för ekosystemet. Det har stor betydelse för stadsplanering och naturvård i staden, säger Johan Kjellberg Jensen i en kommentar.
Han tror att resultatet på sikt kan bidra till utformningen av städer i framtiden.
– Jag hoppas den här typen av konkreta resultat kan leda till effektiva och riktade åtgärder för att bygga bättre städer för både människor och natur. Att vi har ett fungerande ekosystem i staden är inte bara viktigt ur en biologisk synpunkt, utan spelar även stor roll för att vi människor ska må bra, säger han.
