Tillväxt – Norrlands gröna utmaning

Att ett område växer befolkningsmässigt och ekonomiskt är i sig sällan problematiskt ur ett hållbarhetsperspektiv. Det som är utmanande i de norrländska städerna i dag är den extrema takten som tillväxten ska ske.

Skellefteå är en kommun som med sinNorthvolt-fabrik kommit att symbolisera de nordiska städernas revansch mot årtionden av krympande befolkning och kompetensflykt. Här är den väntade befolkningsökningen cirka 16 000 människor fram till 2030. Och detta utöver de som brukar flytta in i kommunen varje år. Det är som att flytta in hela Kirunas befolkning. Eller att alla invånare i Skellefteås kringorter Ursviken, Skelleftehamn, Bureå, Kåge, Byske, Boliden och Burträsk flyttade in till Skellefteå, samtidigt. Situationen skapar givetvis både ekonomiska, klimatmässiga och sociala utmaningar.

Bygger i etapper

Jens Tjernström är ekonom och samhällsanalytiker på Skellefteå kommun. Han säger att byggtakten fortfarande ser bra ut, i varje fall de närmaste två åren. Han berättar också att kommunen är väl medveten om de ekonomiska riskerna med att bygga snabbt. Till exempel så byggs kommunens nya skolor, som ska möta behovet för nya invånares barn, i etapper.

– Man säkrar helt enkelt upp och tar utvecklingen steg för steg. Det gäller att inte bygga bort sig och skapa överkapacitet.

Den största utmaningen som Jens Tjernström ser det är de sociala och de miljömässiga utmaningarna.

– Det är förstås en utmaning att växa snabbt och samtidigt behålla den sociala hållbarheten. Skellefteå är en ganska liten stad. Här gäller det att försöka behålla känslan av småskalighet och inte dra på sig tillväxtproblem i form av exempelvis ökad kriminalitet och sådana saker. Det här gäller också på miljösidan så att man inte bygger saker som ställer till det för en.

Även om bostadsbyggandet än så länge pågår som planerat konstaterar Jens Tjärnström att räntor och inflation höjer kostnaderna.

– Men vad gäller byggandet är det i praktiken inte kommunen som bygger. Det ska vara privata entreprenörer som vill bygga. Vår uppgift att skapa förutsättningar, men vi kan inte tvinga någon att bygga. Det är så klart en utmaning med hög inflation, räntor och höga byggkostnader.

”Många tänker att tillväxt är bra per definition”

Patrik Waaranperä seniorkonsult och statistiker på Sweco, är författare till rapporten Samhällsomställning och kommunernas ekonomi i Övre Norrland. Patrik Waaranperä konstaterar att det som kommun alltid är positivt att ha en liten och stabil tillväxt. När tillväxten rusar kan det dock uppstå problem – både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Han argumenterar för att de kraftigt växande kommunerna måste planera smart för att säkerställa hållbarhetsaspekterna. Rapporten pekar bland annat på vikten av cirkularitet och flexibilitet i stadsplaneringen för att uppnå ekonomisk och klimatmässig hållbarhet.

– Många kommuner tänker att tillväxt är något positivt per definition. Det vi visar på är att det finns många möjligheter med de här etableringarna men att möjligheterna inte realiseras av sig självt. För att fördelarna ska väga över kostnaderna gäller det att planera smart, säger han.

Vad gäller ekonomi och lokalförsörjningsplanering så måste kommuner enligt Patrik Waaranperä verkligen vara långsiktiga.

– Om det till exempel behövs nya förskolor så måste man tänka till om de här förskolorna verkligen behövs om 10 till 15 år och vad som händer sen när de inte behövs längre. Många

Norrlandskommuner står inför en utmanande demografi – till exempel med höga pucklar i barnkullarna. Att bygga lokaler flexibelt kan enligt Patrik Waaranperä handla om att hitta olika användningsområden för hela livscykeln.

– Utmaningen här är förstås att bygga flexibla lokaler som samtidigt är tillräckligt verksamhetsanpassade.

De minsta kommunerna har mest att vinna

De kommuner som enligt Patrik Waaranperä har mest att vinna på dagens utveckling är små kommuner som haft en befolkningsminskning.

– Där har ofta barnantalet minskat och det finns ofta utrymme i skolor där man har en överkapacitet. De små kommunerna har därför mycket att vinna. I stadskommunerna har man redan haft en viss tillväxt och därmed ingen överkapacitet. För dem kommer det att bli tuffare.

Att inflation och höjda räntor nu ökar byggkostnaderna gör enligt Patrik Waaranperä att det finns en ökad risk att det tummas på hållbarhetskrav och andra kvalitetskrav.

– Den risken är uppenbar. Extra hållbara lösningar i ett byggprojekt kostar ofta lite mer men de positiva effekterna tillfaller inte alltid kommunen. De ekonomiska incitamenten för hållbara satsningar är inte alltid tydliga för en kommun.

Samtidigt finns ett stort intresse hos kommuner att bidra till hållbar utveckling och se till samhällsekonomin som helhet. De här riskerna är inte heller något specifikt för Norrland, utan gäller i hela Sverige.

Ger möjlighet till samverkan

Karin Degerfeldt är hållbarhetsstrateg i Skellefteå och hon tycker att det pratas mycket om hållbarhetsutmaningar men mindre om de hållbarhetsmöjligheter som faktiskt uppstår av den nya tillväxten.

– Ser man på Agenda 2030-kartan kan man konstatera att det både finns många synergier och målkonflikter. Nu när vi ska förändras snabbt och mycket har vi faktiskt en fördel med att flera olika faktorer ska förändras samtidigt. När fler går åt samma håll finns möjligheter till samverkan och att göra bra hållbara lösningar.

Företagsinvesteringarna gör enligt Karin Degerfeldt också att kommunens politiker vågar satsa mer med fler och större investeringar, bland annat inom hållbarhet.

– Vi ser nu varje dag att den här stora omställningen faktiskt sker. Det gör att det blir tydligt att kommunen måste utvecklas också på andra områden.

Vad gäller efterfrågan på cirkulärt och flexibelt byggande så säger Karin Degerfeldt att Skellefteå är i full gång och tittar på cirkulära byggnadssätt men att det än så länge inte byggts cirkulärt i större utsträckning.

– Vi är med i flera projekt där vi utforskar cirkulärt byggande, både ur materialsynpunkt men också kring hur affärsmodellerna kan se ut.

Vad gäller de miljömässiga utmaningarna i den snabba tillväxten säger Karin Degerfeldt att det främst handlar om grönområden, luftföroreningar, klimatpåverkan och biologisk mångfald.

– Vi måste säkerställa att vi inte bygger bort oss, det behövs till exempel träd och grönområden. Det är lätt att såna saker byggs bort när bostadsbehoven är stora. Också mobilitet är en utmaning. När vi växer får det effekter i hur folk rör sig.

Ett fabriksområde stort som Monaco

Bland de konkreta åtgärder som Skellefteå gjort för att värna miljön finns bland annat en planerad höjning av vattennivån för att återställa en sjö i anslutning och fiskvandring till Northvolts fabriksområde, ett led i att ge tillbaka till naturen där människan tagit i anspråk. Ett fabriksområde som till ytan är lika stort som Monaco.

– Vi har fått titta på flera aspekter runt ett sådant område. Till exempel återställning av natur. Vi har också arbetat med friluftstunnlar för djur och friluftsliv, säger Degerfeldt.

Patrik Waaranperä konstaterar att mycket ansvar i dag läggs på att kommunerna i norr ska realisera Sveriges stora ambitioner inom hållbarhetsområdet.

– Jag kan tycka att det är väl mycket ansvar som läggs på kommunerna och att de skulle kunna behöva mer stöd, bland annat från staten. Den här utvecklingen handlar inte bara om Norrland. Det är viktigt för Sverige men också ur ett globalt perspektiv att de här gröna etableringarna fungerar och blir av, säger han.

Karin Degerfeldt håller med, även om hon sett vissa ljusglimtar den senaste tiden.

– När det gäller statliga investeringar i infrastruktur och den typen av utveckling som vi behöver så har det varit trögt. Till exempel har Trafikverket en planeringsprocess som ligger för cirka tio år, vilket förstås gör oss stressade. Men vi tycker att förståelsen för situationen håller på att lossna nu.