Detektivarbete bakom återbruket i Resource Rows

Betong från bygget av tunnelbanan

Han tittar upp mot fasaden på radhuset Upcycle Studios. De 20 radhusen ligger i Örestad, i stadsdelen Amager Vest, i Köpenhamns kommun.

Projektet började 2014 och Enligt Gustaf Lilliehöök är det ett projekt som gett många värdefulla lärdomar för NREP:s efterföljande projekt med återbruk.

69 procent av bostadsprojektet har byggts av återbrukat material, exempelvis 904 ton betong från byggnationen av Köpenhamns tunnelbana.

Fönster i olika storlekar

Fönstren kommer från bland annat skolor och industribyggnader. Eftersom de har olika storlek utvecklade arkitekten Lendanger att program för att pussla ihop dem och få dem att passa i nya ramar. De består av en yttre ram och en inre ram, totalt blir det fyra lager för att uppfylla dagens krav på energi och prestanda.

Tittar man på materialen, blev koldioxidutsläppen från Upcycle Studios ungefär 32 procent lägre, jämfört med om man hade byggt samma hus med nya material.

Återbruk kostar mer

Kostnadsmässigt är det fortfarande dyrare att återbruka jämfört med att använda nytt material.

– Det återbrukade materialet fick vi gratis för de här projekten, och det finns fortfarande de som är glada över att bli av med den här typen av material. Men å andra sidan är arbetskostnaderna högre jämfört med ett traditionellt bygge, eftersom det är mera tidskrävande att jobba med återbruk.

”Många identifierar sig med hållbarhetstänket”

Radhusen är populära.

– Vi behövde inte annonsera, det var folk som sökte upp oss. Jag tror att det är många som identifierar sig med hållbarhetstänket och vill ha bostäder som står för det. Projekten visar också att återbrukat material inte betyder lägre kvalitet eller användarupplevelse, tvärtom.

Tegel från Carlsbergs gamla fabriker i Resource Rows

I närheten av Upcycle studios ligger Resource Rows, ett annat av NREP:s projekt med stor andel återbruk.

Fasaden består av kvadratmeterstora block av tegel i olika färger.

Många av tegelstensblocken till Resource Rows, som kvarteret kallas, har skurits ut från Carlsbergs historiska bryggerier i Köpenhamn när de revs. Andra har hämtats från två skolor i Århus.

Populär produkt ger stora rivningsmängder

– Sedan 60-talet så används cementbruk mellan tegelstenarna, vilket är starkare än själva teglet, så det är svårt att få ut tegelstenarna utan att de går sönder, och därför krossas de bara till fyllnadsmassa. Lösningen blev att skära ut stora bitar från husen som skulle rivas och återbruka, säger Gustaf Lilliehöök.

Eftersom tegelfasader är vanliga i Danmark, blir det också stora rivningsmängder och enligt beräkningar kastas ungefär 75 miljoner tegelstenar årligen bara i Danmark.

Att tillverka en ny tegelsten beräknas skapa ungefär 0,5 kilo koldioxid, och bruket runt varje tegelsten lägger till ytterligare nästan 50 procent till koldioxidavtrycket.

– Då förstår man ganska enkelt varför det är smart att återbruka tegel. Själva processen är inte alls komplicerad, säger Gustaf Lilliehöök.

Lendager har utvecklat metoden

Han beskriver att det totalt tog två personer cirka 15 minuter per kvadratmeter att förbereda och såga ut biten ur väggen som ska rivas. Tegelsektionen välts sedan ner på en pall och fraktas iväg.

De förstärks med cement på baksidan och monteras som vanlig prefab.

Metoden att skära ut kvadrater från gamla tegelfasader och förstärka dem med cement på baksidan har utvecklats av det danska arkitektföretaget Lendager. Koldioxidbesparingarna blev cirka 38 procent.

Gjutformar får nytt liv

Trädetaljerna i fasaden, bland annat runt fönstren, kommer från bygget av Köpenhamns tunnelbana – från gjutformar för betongsektioner närmare bestämt.

I Upcycle Studios och Resource Rows kommer det återbrukade materialet från tre källor: rivningsmaterial (till exempel Carlsbergs bryggeri), spill från produktion via materialproducenter (spillbitar från golvproducent), och avfall och svinn från pågående byggprocesser (betong från bygget av Köpenhamns tunnelbana som i Upcycle Studios användes för att gjuta betongelement).

Detektivarbete och innovation

– Att arbeta med återbrukat material är ett detektivarbete för att hitta rätt lokala källor till material och ett innovationsarbete för att utveckla lösningarna för att bearbeta materialet till produkter som kan användas i byggnader.