Efter översvämningen – Hallsberg satsar på fördröjningsdammar

Klimat Dammar fyller flera funktioner som är positiva för klimatet – och nu ökar intresset för dammprojekt runt om i landet. Hallsberg är en av de kommuner som ser nyttan med fördröjningsdammar som skydd mot extrema vattenflöden.

Efter översvämningen – Hallsberg satsar på fördröjningsdammar
Fördröjningsdamm i Hallsberg.

I september 2015 drabbades Hallsberg av ett extremt skyfall. Konsekvenserna för kommunen var förödande, med försäkringskostnader på över 12 miljoner kronor och ett hårt drabbat bostadsområde.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Skyfallet blev startskottet för kommunen att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning. En av åtgärderna som identifierades, som skulle kunna ge mest nytta, var att anlägga fördröjningsdammar i närheten av staden. 2022 färdigställdes den första dammen och kommunen undersöker nu möjligheterna att bygga ytterligare två dammar under året. Ambitionen är att framöver anlägga ännu fler.

Dammarna ska skydda mot översvämning

Marianne Christiansen, samhällsbyggnadschef i Hallsbergs kommun, förklarar att Hallsberg ligger i ett geografiskt utsatt läge, då det söder om staden finns en förkastningsbrant.

Vid höga vattenflöden då skogens mark redan är mättad rinner vattnet norrut ner för branten och behöver passera Hallsbergs tätort genom två vattendrag. Det innebär att det lätt svämmar över, vilket var fallet vid skyfallet 2015.

– När det blir väldigt stora flöden som ska passera Hallsbergs tätort är tanken med dammarna att de ska ta bort topparna, så att vattendragen hinner med och det inte svämmar över, säger Marianne Christiansen.

Intresset för dammprojekt ökar

Som hjälp i arbetet har Hallsbergs kommun anlitat konsultbolaget Tyréns, som bistått med expertkunskap kring planeringen av dammarna. Johan Kjellin, specialist på moderna dammkonstruktioner på konsultbolaget, berättar att intresset för dammprojekt ökar runt om i landet. Utöver Hallsberg, är Tyréns involverade i en rad olika dammprojekt från norr till söder.

– Speciellt efter förra året, då det var flera stora skyfall i bland annat Gävle- och Stockholmsområdet, ser vi hur intresset ökat. Hos kommuner, länsstyrelsen och Trafikverket, men också hos medborgare som blir alltmer medvetna om riskerna och driver på åtgärder för klimatanpassning, säger han.

Vidare förklarar Johan Kjellin att dammprojekten kan jämföras med återställandet av uttorkade våtmarker, där gränsen ofta är flytande.

– Dammprojektet i Hallsberg är en åkermiljö där det inte har varit våtmark innan. Där har vi grävt oss ner för en våtmark och lagt upp massorna som en vall. Men ofta är det en kombination av återvätning och ny dammbyggnad, säger Johan Kjellin.

Han förklarar vidare att dammprojekten är positiva ur flera aspekter.

– Utöver att de fungerar som en klimatanpassningsåtgärd genom flödesfördröjning, så kan dammarna bidra till en naturlig koldioxidinlagring. Så det ger en dubbel klimatnytta.

Markåtkomsten en utmaning

En utmaning som både Johan Kjellin och Marianne Christiansen identifierar i arbetet med damprojekten är markåtkomsten. Johan Kjellin berättar att många projekt riskerar att stanna i planeringsstadiet då markägare saknar tillräckliga incitament för att upplåta mark till projekten.

Han menar att nya former av avtal och stöd kan bli avgörande för att få till fler dammprojekt på de platser som nu diskuteras.

– Nederländerna, som ligger långt fram, använder ett avtalssystem som bygger på att myndigheter ges rätt att placera vatten på jordbruksmark när det är ett år med kraftiga flöden, sedan får markägarna ersättning för det, säger Johan Kjellin.

Skulle det kunna vara ett alternativ för Sverige?

– Det är alltid en balansgång mellan medborgarnas rättigheter och samhällsrisker.. I Sverige bygger det nu på markägares frivilliga deltagande. Samtidigt saknas tydliga ersättningsmodeller för de som upplåter sin mark för att skydda nedströms tätorter och värden, vilket är ett problem som vi ofta stöter på.

Marianne Christiansen, som nu byggt sig stor erfarenhet kring processen med dammprojekt, tipsar andra kommuner som är i planeringsfasen att undersöka möjligheterna att ansöka om finansieringsstöd – Hallsberg har beviljats stöd från både Länsstyrelsen och Naturvårdsverket – samt att tänka långsiktigt.

– Man måste bilda sig ett helhetsgrepp, med alla avrinningsområden och göra en 3D-modell som räknar ut flöden för att kunna identifiera var dammarna ger mest effekt. Sedan behövs det ett långsiktigt tänk och att man är ihärdig, säger hon.