Så ska Bro ”Matträdgårdsstad” odla för livet

Hållbar stadsplanering I Upplands Bro växer en ny stadsdel fram som ska hämta idéer från både trädgårdsstaden och stadsodling. Här skapar Riksbyggens odlingsteam Karin Saler och Johanna Karlén en plats för samverkan mellan boende, småskaliga grönsaksodlare, matföretag och restauranger kring närproducerad matproduktion.

Så ska Bro ”Matträdgårdsstad” odla för livet
Odlingsutvecklare Johanna Karlén, trädgårdsingenjör, och Karin Saler, känd odlare och arkitekt. Foto: Riksbyggen/Hannes Söderlund

Visionen är att Bro Trädgårdsstad, i Upplands Bro kommun norr om Stockholm, ska bli den första kommunalt planerade ”matträdgårdsstaden”. Riksbyggen ska, inom den första av tre detaljplaner, bygga 650 bostäder och planerar dessutom i samarbete med kommunen för ett stort odlingsprojekt. 6000 kvadratmeter odlingsmark avdelas till ”gemensamhetsodling” och till små lokala aktörer som vill odla närodlat och giftfritt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Fakta

Detta är Bro Trädgårdsstad

  • Riksbyggen ska bygga 650 bostäder fram till 2030 i Bro Trädgårdsstad (detaljplan 1) i Upplands Bros kommun.
  • I juni 2022 startar Riksbyggen första byggetappen av bostäder, 50 bostadsrättslägenheter och 22 bostadsrättsradhus.
  • Riksbyggen påbörjade redan i höstas odlingsprojektet ”Odla livet”, som kommer att prägla den nya stadsdelen.
  • Det är Riksbyggens största stadsodlingsprojekt hittills, en yta om nästan 6 000 kvadratmeter.
  • Odlingsmarken kommer att tas i bruk delvis redan vår och första skörd beräknas till hösten 2022.
  • Den nya stadsdelen kommer på längre sikt rymma bostäder för tusentals nya invånare.
Källa: Riksbyggen

Har anställt två odlingsutvecklare

Riksbyggen har därför projektanställt odlingsutvecklarna Johanna Karlén och Karin Saler på deltid under två och ett halvt år för att förvandla området till en grön mötesplats.

Vad är skillnaden mot ett vanligt koloniområde?

– Det här är ett område där de större ytorna är till för produktionen av grönsaker. Både för självhushåll och för att även odla för att sälja, berättar Johanna Karlén.

Riksbyggens odlingsutvecklare Johanna Karlén och Karin Saler vill, genom att odla många olika grödor och utan att gräva så mycket och samtidigt mata med organiskt material, skapa mer biologisk mångfald i mark.

Hela projektet ligger i linje med Stockholms Läns livsmedelsstrategi om att inkludera hela värdekedjan från jord till bord. Det inkluderar aspekter av matsäkerhet, innovation och har ambitionen att koppla samman stad och landsbygd. De tycker att läget nära pendeltågsstationen och jordbruksmark skapar goda förutsättningar för att bli en levande mötesplats för lokalodlad mat, kunskap och metoder både om odling och livsmedelskedjan.

Projektets odlingar delas upp för att fylla olika funktioner, småskalig odling, storskalig odling och plantskola. Det finns också en social del med plats för grillning och food trucks. En bäck flyter genom ett lummigt parti mellan bebyggelse och odlingsmark. Där ska sättas fruktträd och byggas grillplats. Skiss: Topia Landskapsarkitekter

Vill skapa odlingsinkubator

Här finns tankar om att skapa någon form av odlingsinkubator med inspiration från Botildenborgs stadsbruk i Malmö, som odlar ekologiskt och fossilfritt. Johanna Karlén tänker sig att de kan upplåta testbäddar och sedan ge nya småskaliga odlare möjlighet att efter hand skala upp odlingen

– Visionen är att vi inom några år hittat ett par entreprenörer som vill odla grönsaker på de större ytorna, cirka 3000-4000 kvadratmeter, förklarar Johanna Karlén.

Riksbyggen kallar det ”Matträdgårdsstaden” för att de boende ska kunna odla på lotter mellan husen och kollektivt på odlingsplatsen. Foto: Riksbyggen/Hannes Söderlund

Söker stadsdelsbonde

Gemensamma odlingsytor för skolor eller SFI-grupper är andra idéer som kan bli verklighet framöver.

– Vi ser gärna att det finns en stadsdelsbonde som kan vara handledare till de som är nya och som kan hålla i helheten kring området. Så att man kan bjuda in både boende och skolklasser.

Fokus på matproduktion

Johanna Karlén och Karin Saler vill tillsammans med Riksbyggen hitta former för att integrera mer matproduktion mellan husen och i parkerna, ja inkludera hela områdets grönstruktur i projektet. Fruktträd och buskar med ätbara bär. Kanske odlingslotter mellan husen.

Johanna Karlén
Johanna Karlén. Foto: Riksbyggen/Hannes Söderlund

Brinner för permakultur

Riksbyggens nya odlingsutvecklare har tillsammans både lång erfarenhet och många idéer. Karin Salen är arkitekt och känd odlingsprofil, som varit med och startat föreningen Odla ihop med stadsodlingar i bland annat Tantolunden. Johanna Karlén är utbildad trädgårdsingenjör och konsult inom trädgård och gröna näringar.

– Permakultur är också en gemensam nämnare för oss, säger Joanna Karlén.

Fakta

Permakulturodling 

Permakulturodling handlar om att efterlikna naturen. Därför är det viktigt att undvika bar jord, det kan handla om att täckodla och att gräva så lite som möjligt för att inte störa jordens kretslopp. Det är viktigt att ta till vara växtavfall. Naturlig växtföljd används vid odling och att låta träd, buskar, blommor, grönsaker och andra växter dra nytta av varandra. Biologisk mångfald är också viktigt.

Tänker ni det här?

– Ja, absolut. Vi ser framför oss att man inte plöjer varje vår utan snarare matar jorden med organiskt material utan att störa jorden. Täckodling kan vara ett alternativ.

Finns det riktlinjer för hållbar odling?

– För oss är det en självklarhet. Vi förespråkar permakulturella system och metoder, giftfritt, lokala kretslopp och naturlig gödning. Avtalen är inte formulerade ännu, men kommer absolut innehålla sådana riktlinjer. Den sociala och ekonomiska hållbarheten arbetar vi med att sätta ramarna för.

Så ska biodiversitet skapas

Att skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald är också viktigt. Genom att odla många olika typer av grödor och även blommande buskar och träd planerar de att stötta den biologiska mångfalden.

– På det viset bygger vi upp en större mångfald av växter på platsen, där insekter kan finna mat. I närområdet finns redan en grund för boplatser, men tanken är att bygga på med död ved, insektshotell, eventuellt sandbädd, insektsområde i jordhögar vi flyttat, fågelholkar med mera. Även marken berikas med mer organiskt material, vilket gör att maskar och mikroorganismer får mer mat och kan föröka sig och i sin tur göra näringen mer lättåtkomligt för växterna som då blir starkare.

Återbrukar områdets träd

Det första symboliska trädet planterades vid den officiella invigningen av projektet i november. Johanna Karlén berättar att de redan har satt äppelträd, vinbär, krusbär, hallon, hassel och några perenna grönsaker i det som kallas ”den sociala delen av odlingsområdet”. Träd och buskar, som växer på tomten där byggstart sker senare i år, tar de också tillvara.

– Vi har flyttat en del buskar och träd från det område där man ska bygga i etapp 1. Vi har en form av plantskola. Då kan man flytta tillbaka dem och också få lite större höjd och vet att de trivs i området. Bland annat rönn och hagtorn.

Viktigt också med social hållbarhet

Odlingsinitiativet i Bro Trädgårdsstad har fått namnet ”Odla livet” för att understryka att det också har en social dimension. Riksbyggen och kommunens ambition är att skapa olika mötesplatser för de som flyttar in i den nya stadsdelen eller redan bor i Bro.

– Vi kommer ha en del med en grusad yta där man kan ha food trucks eller konserter och annat, säger Johanna Karlén.

Och de vill även att unga ska hitta dit.

– Vi har tittat lite på ”gangsta gardener” också. Han är en lite coolare kille, som använder odling för att knyta ungdomar till sig, kanske sådana som hamnat lite fel.

Vill stötta delningstjänster

Johanna Karlén berättar att odlingsområdet ska kompletteras med en närliggande möteslokal som är tänkt att bli som ”framtidens bygdegård”. En plats för att dela både gemenskap och resurser.

– Det är en plats där man ska kunna mötas, ha kurser, ta en kaffe och det finns möjlighet för folk, som bor här, att hyra eller låna maskiner. Där kan vi också ha en kurs, till exempel om att fermentera grönsaker. Det handlar inte bara om att odla utan också om att ta hand om det, förklarar Johanna Karlén.

Fredrik Kjos (M): Agenda 2030 på riktigt

Både Riksbyggen och kommunen hoppas att Bro Trädgårdsstad och projektet ”Odla livet” ska bli en förebild inom hållbar stadsplanering.

– I framväxande stadsdelar är det viktigt att skapa naturliga mötesplatser och det är just det som händer vid odlingsområdet. Vi hoppas att utvecklingsprojektet ska inspirera fler att göra samma sak – det här är att arbeta med hållbarhetsmål i Agenda 2030 på riktigt, säger Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro kommun i ett uttalande.

Stockholms Läns livsmedelsstrategi har som mål att öka graden av självförsörjning av livsmedel och bidra till regionala miljö- och klimatmål. Den ska också föra stad och landsbygd närmare varandra, vilket ”Matträdgårdsstaden” tar fasta på.

– Du kommer ha din odling ända upp i porten. Det är ett sätt att bygga runt ett mycket mer ekologiskt sätt att leva, säger Johanna Frelin, vd Riksbyggen, i ett tv-klipp från invigningen.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan