Inga produkter i varukorgen.
Så ska energirenoveringen ta fart – 7 åtgärder
ENERGI Sverige har bråttom att leva upp till EU:s krav på energieffektivisering. Nu enas flera tunga aktörer om sju förslag för att öka takten.
Foto: Adobe stock / Pressbild.
EU ställer nya krav på medlemsländerna att förbättra energieffektiviteten i byggnader. Senast 2025 ska Sverige ta fram ett utkast till en nationell renoveringsplan – ett första steg mot målet att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader år 2050.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Mot denna bakgrund lanserar nu initiativet Energirenovera Sverige ett antal konkreta förslag för att påskynda omställningen. Bakom initiativet står flera tunga aktörer i branschen.
Målet är att öka energieffektiviseringen i det befintliga byggnadsbeståndet genom styrmedel som skapar långsiktiga incitament, säkrar kompetens och höjer kvaliteten i genomförandet.
De sju föreslagna åtgärderna är:
- Ett tydligare regelverk för energieffektivisering vid renovering
- Enkelt och långsiktigt investeringsstöd
- Starkare incitament för energirenoveringsplaner
- Översyn av LOU för att undanröja hinder vid upphandling
- Kvalitetssäkring i renoveringsprojekt
- Kompetensutveckling inom energirenovering
- Marknadsbaserade styrmedel
– EU:s mål bygger på ackumulerad besparing. Ju tidigare insatserna görs, desto större effekt får de. Men för att det ska fungera krävs både kortsiktiga incitament och långsiktiga spelregler, säger Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföreningen och projektledare för initiativet.
Vilka är de största hindren för investeringar i energieffektivisering?
– Många åtgärder kräver initiala investeringar, men fastighetsägare vill ofta se snabb avkastning. Här behöver samhället sänka trösklarna – offentligt stöd är avgörande för att få fart på investeringarna, säger hon.
Har ni fått gehör från politiken?
– Regeringskansliet har visat ett genuint intresse. Förhoppningen är att man inser att det här är lönsamma satsningar – som dessutom stärker elförsörjningen och Sveriges konkurrenskraft på sikt.
