Solcellsföretaget Raymond, som tills alldeles nyligen gått under namnet Gruppsol, har stora visioner med siktet inställt på att förändra både solcellsbranschen och takbranschen. Nu tilldelas företaget en åtråvärd placering på den klassiska amerikanska startup-tidningen Red Herrings lista över världens 100 mest spännande techbolag, Red Herring Top 100 Global.
Prisad svensk startup vill förändra solelsmarknaden från grunden
Energi
Anrika startup-tidningen Red Herring har placerat svenska solcellstak-aktören Raymond på sin åtråvärda topp 100-lista. Solcellstak är än så länge en liten marknad både globalt och i Sverige. Men Raymond anser sig ha kommit tillrätta med ett antal problem genom patenterade lösningar som kan få marknaden att ta fart.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Priset är en kvalitetsstäpel på vårt företag. Det är så klart extra kul att vara med på Red Herrings lista som funnits så länge och som redan i tidiga skeden lyft fram i dag välkända bolag som Facebook, Google, Linkedin och Tesla. Utmärkelsen kan säkert vara bra att ha under vår kommande globala expansion, kanske framför allt i USA.
Underutvecklad marknad för solcellstak
Det säger Mattias Hansson som är medgrundare och utvecklingschef på Raymond. Utmärkelsen från Red Herring riktas främst till den lösning för solcellstak, Smart Solar Roof, som Raymond tagit fram. Mattias Hansson beskriver marknaden för solcellstak som underutvecklad.
– I dag finns knappt några solcellstak som installeras där ute. Det är en väldigt liten produkt om man jämför med alla utanpåliggande solceller som installeras i dag, säger han.
Att bryta ny mark i en outvecklad marknad har än så länge inte avskräckt Raymond och Mattias Hansson. I stället har man valt att analysera marknaden och kommit fram till att de solcellstak som funnits på marknaden hittills haft ett antal svagheter.
– Den viktigaste svagheten vi identifierade var att tidigare solcellstak erbjöd väldigt lite watt per kvadratmeter. De flesta aktörer på marknaden jobbar med tunnfilmsteknik som ofta inte ger mer än 110 watt per kvadratmeter. Vårt solcellstak ger 220 watt per kvadratmeter, vilket är lika bra som de bästa utanpåliggande solcellerna.
Löser problem med värmekänsliga solceller
En annan svaghet var enligt Mattias Hansson att solcellstak får sämre ventilation än vanliga tak vilket är problematiskt då solceller är känsliga för värme. Varma solceller har mindre effekt och dessutom så sliter värme på cellerna, vilket i sin tur försämrar effektgarantin.
– Vi löste detta med en patentgodkänd innovation som består av en fläkt och ett sensorsystem som placeras under panelerna. Systemet ökar luftgenomströmningen av kall luft i luftspalterna vilket gör att vi kan få ner temperaturerna från 80 till 85 grader under riktigt varma dagar till 30 till 35 grader.
Mattias Hansson är övertygad om att det erbjudande som Raymond har i dag kommer att förändra marknaden för solceller totalt. Särskilt menar han att prisbilden är mycket bra för solcellstak i dag om man jämför med utanpåliggande solceller. Han säger också att hans företags garantier sträcker sig betydligt längre än konkurrenternas.
Brist på installatörer största utmaningen
Den främsta bromsklossen för den framtida expansionen är enligt Mattias Hansson brist på installatörer.
– Därför har vi tagit fram ett smart monteringssystem som gör att vi kan insttallera våra produkter mycket snabbare än något tidigare solcellstak på marknaden.
Ni har nyligen bytt namn från Gruppsol till Raymond. Varför?
– Raymond står för ray som i stråle på engelska och monde som i världen på franska. Vi tyckte att det var ett bra namn. Vi vill sticka ut, vara kaxiga och innovativa. När vi bytte namn var det någon som sa att vi är ”kick-ass world improvers”.
En annan av Raymonds produkter som uppmärksammas av Red Herring är företagets batterilagringslösning och den mjukvara som ytterligare hjälper kunderna att sänka sina energikostnader och till och med tjäna pengar på att lagra el – både från solen och från elmarknaden.
– Vår mjukvara till batterierna tittar på hur mycket solel som väntas det kommande dygnet enligt SMHI:s prognoser och vad spotpriset kommer att ligga på de kommande 24 timmarna. Baserat på den datan så beslutar systemet att antingen ladda upp batteriet med solel eller så laddar batteriet upp via elnätet. Systemet köper alltså el från elbolagen när spotpriserna är som lägst.
Men det handlar inte bara om att lagra el billigt. Batterierna kan också mata ut el till elsystemet.
– Precis som batterierna kan lagra el från elnätet när spotpriserna är som lägst så kan de ladda ur och mata in el i systemet när spotpriserna är höga. På så sätt får man betalt från elbolagen. Vår lösning inte bara sparar och ibland tjänar pengar till anvädnarna. Systemet hjälper också Svenska Kraftnät att stabilisera elnätet och minska de så kallade effektbristerna.