Ny datamodellering: Så ska Kiruna få värme från gruvan

– Bland annat samlas vi nu för att diskutera våra nya modelleringsresultat som blev klara i somras, säger Nathalie Fransson som är leder projektet med spillvärme i Kiruna på IVL.

Beslutades 2004

Flytten av staden Kiruna beslutades redan år 2004 efter att det stod klart att den befintliga staden skulle påverkas för mycket av arbetet i gruvan. Sedan dess har arbetet pågått med att flytta cirka 3000 bostäder för 6000 invånare och ett stort antal verksamheter cirka tre kilometer österut.

Redan från början insåg man att flytten inte bara var en utmaning, utan också gav möjlighet till flera smarta hållbara lösningar i stadsplaneringen. En sådan möjlighet var att värma staden med ytterligare spillvärme från gruvan. För att studera hur man skulle gå till väga gavs IVL i uppdrag av Energimyndigheten att utreda saken. Det IVL nu gjort är att man har tagit fram en energisystemmodellering över Kirunas värmesystem för att hitta kostnadsoptimerande åtgärder.

– Här gav vi modellen alternativet att investera i energivärmelager och då såg vi att när modellen hade alternativet att investera i ett lager så gjorde den det. Därmed kan vi säga att energilager är optimalt i Kirunas värmesystem, säger Nathalie Fransson.

Två system aktuella för energilagring

De energilagersystem som är aktuella i den här typen av spillvärmelösningar är dels borrhålslager, som är bra på att lagra energi, och dels bergrumslager, som är bra på att lagra effekt.

En viktig parameter i modelleringen är det faktum att fjärrvärmebolaget Kiruna Kraft beslutat att stänga ner sin förbränningspanna för sopor år 2024. Här har fjärrvärmebolaget redan kommit överens med LKAB att man kommer att kunna använda mer spillvärme i systemet.

– Framför allt vill man ha spillvärme på vintern och det är här energilagren kommer in i bilden, säger Nathalie Fransson.

Utan energilager som sparar värmen till de kalla vintermånaderna så måste Kiruna värmas med biomassa, när sopor inte längre är ett alternativ.

– Men en fråga som Kiruna och väldigt många andra ställer sig i dag är om det verkligen är smart att elda upp biomassa för att skapa värme. Biomassa kan göra mycket nytta inom andra sektorer och nu när Kiruna har spillvärme från gruvan så anses det dumt att inte nyttja den möjligheten, säger Nathalie Fransson och berättar att Kiruna Krafts eget drömscenario är att uppnå en nivå på 100 procent spillvärme i fjärrvärmemixen.

Minskar risker för höga bränslepriser

Förutom att visa att ett energilager är kostnadseffektivt jämfört med ökad användning av biomassa så visar IVL:s modellering också hur stora energilagren behöver vara.

– Vi kunde till exempel se att energilagren blir ordentligt mycket större i scenarier där priserna på biomassa ökade. Modellen visar alltså att energilager genom att få in mer spillvärme i systemet minskar externa risker kring bränlsepriser.

Framöver kommer projektet att göra fler modelleringar för att beräkna hur stora energilagren ska vara och vilken fördelning som är optimal mellan borrhålslager och bergrumslager.

– Lösningarna skiljer sig mycket åt i pris och nu ska vi titta på hur man kombinerar lösningarna på bästa sätt.

Klart är att det kommer att krävas mycket stora investeringar. Vem som ska betala för värmelösningen är än så länge inte fastslaget.

– Det görs mycket stora investeringar totalt sett i Kiruna just nu. Nu pågår diskussionerna kring vem som ska ta den här investeringen kring värme. Det kanske blir en delad investering mellan staden och gruvbolaget LKAB. Samarbetet mellan de båda är väldigt bra, säger Nathalie Fransson.

Projektet finansieras av Energimyndigheten och de slutgiltiga resultaten kommer att presenteras i en slutrapport i juni nästa år.