Ökad cykling under pandemin ger stora vinster
TRAFIKPLANERING En studie som konsultföretaget Sweco gjort visar att den ökade cyklingen under pandemin har bidragit till stora hälso- och samhällsvinster. Nu är den stora utmaningen att bibehålla beteendet och se till att cykeln prioriteras i gaturummet.
Enligt forskningsstudien SCAPIS med fokus på hjärt-lungsjukdomar når bara sju procent av alla svenskar upp till minimirekommendationen om 2,5 timmars fysisk aktivitet i veckan. Bristen på motion innebär i sin tur stora samhällsekonomiska kostnader.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
En viktig parameter för att öka den generella fysiska aktiviteten är att en större andel vardagsresor sker genom så kallade aktiva transporter.
Ingen minskning för cykel
Enligt Trafikanalys gick det totala resandet ned med nästan en fjärdedel under våren 2020 jämfört med samma period 2019. Det gäller särskilt resor med kollektivtrafik som nästan halverades under första halvåret 2020.
Men det minskade resandet gäller inte cykel. Tvärtom har cyklingen ökat under pandemin. En anledning till ökningen tros vara att cykling framstår som ett tryggt och säkert alternativ.
Vania Khairallah, hållbarhetsexpert Sweco.
– Med cykel finns det möjlighet att ta sig fram på ett effektivt sätt och samtidigt hålla distans. Kanske finns också ett uppdämt behov av motion och fysisk aktivitet när idrottsanläggningar, gym och gruppaktiviteter har begränsats, säger Vania Khairallah, hållbarhetsexpert på Sweco.
Miljardvinster
För att illustrera de samhällsekonomiska vinsterna med den ökade cyklingen har Sweco genomfört en kostnadsnyttoanalys bland Göteborgs 20 – 64-åringar. I Göteborg har antalet cykelresor i den åldersgruppen ökat från uppskattningsvis 100 000 resor år 2019 till 115 000 år 2020, enligt rapporter från Göteborgs stad om trafik- och resandeutvecklingen.
Studien, som tar såväl fysisk aktivitet som luftföroreningar och trafiksäkerhet i beaktande, visar att den ökade cyklingen inneburit en samhällsekonomisk vinst på drygt 1 miljard kronor.
Beräkningarna inkluderar endast bortfall av liv, vilket innebär att det finns ytterligare samhällsvinster att hämta i form av minskade sjukvårdskostnader och produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar.
– Faktum är att 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för en rad allvarliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, bröstcancer, benskörhet, demens och depression. Med fler cyklister minskar även utsläppen av partiklar och luftföroreningar, vilket i sig är en betydande orsak till sjukdomar och hälsobesvär, säger Vania Khairallah.
Cykelfrämjande åtgärder
Den stora utmaningen är nu att bibehålla det beteende som fallit sig naturligt under pandemin, menar hon.
Foto: Sweco
– För att utvecklingen ska fortsätta i rätt riktning krävs att cykeln prioriteras – både i gaturummet och genom ekonomiska satsningar. I de städer i Europa där cyklingen har ökat mest under pandemin har det skett som en följd av cykelfrämjande åtgärder, som till exempel utbyggnad av cykelinfrastruktur, sänkta hastigheter för biltrafik, bilfria gator och stadskärnor, ekonomiska bidrag för cykelköp och cykelreparationer samt gratis uthyrning av lånecyklar, förklarar Vania Khairallah.
Det som sker i många städer är en del i bredare rörelse där politiker och planerare nu försöker dra nytta av krisen för att minska biltrafiken till förmån för ökad cykling, konstaterar hon.
– Det är ett intressant initiativ som kan bli starten på en omfördelning av gaturummet med mer utrymme för cyklister. Stadsplaneringen behöver utgå från vad vi människor mår bra av och vara hälsofrämjande, sammanfattar Vania Khairallah.
Den här artikeln har även publicerats hos Miljö & Utveckling.
