Regeringen: Klimatanpassning är kommunernas ansvar

KLIMATANPASSNING Två av anslagen för klimatanpassning sänktes i höstens budgetproposition. Hållbart samhällsbyggande har frågat regeringen hur de motiverar sänkningarna i en budget som anges vara en storsatsning på miljö och klimat.

Regeringen: Klimatanpassning är kommunernas ansvar
Foto: Adobe Stock

Trots rekordsatsningar på miljö och klimat minskade två av anslagen för klimatanpassning i höstens statsbudget.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvar för att fördela till landets kommuner minskar från 75 miljoner till 25 miljoner kronor de kommande åren.

    FAKTA

    Anslag för klimatanpassning

    Allmän miljö och naturvård (utgiftsområde 20) 1:10 Klimatanpassning Den totala summan minskar i regeringens budgetförslag, från 124 miljoner kronor under 2020 till 78 miljoner under 2021 och 2022. Först 2023 höjs anslagen igen, till 114 miljoner kronor.1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv Anslaget höjs från 64 miljoner under 2020 till 215 miljoner under 2021 och 2022. 2023 sänks det till 115 miljoner.Försvar och samhällets krisberedskap (utgiftsområde 6)2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor Anslaget minskar från 75 miljoner kronor till 25 miljoner de kommande tre åren.Källa: Regeringskansliet

    En tillfällig satsning

    På frågan om varför anslagen sänks och hur regeringen ser på kommunernas fortsatta finansiering av klimatanpassningsåtgärder svarar inrikesminister Mikael Damberg via sin pressekreterare att kostnaderna i grunden är ett kommunalt ansvar. Och att de högre anslagen under perioden 2017-2020 var en tillfällig satsning.

    – Genom satsningen skulle fler kommuner kunna få bidrag för genomförandet av förebyggande åtgärder. Detta var en tillfällig satsning och punktinsats för att i större utsträckning kunna ersätta kommunerna. Med andra ord kommer MSB att återgå till de förutsättningar som gällde före 2017. De bidrag som MSB beviljar är inte tänkt att ersätta samtliga kommuner för deras totalkostnader för förebyggande åtgärder.

    Enligt en rapport från SMHI ser 90 procent av landets kommuner ett behov av att rusta för ett förändrat klimat. Samtidigt har också flera kommuner uttryckt en oro för kostnaderna och söktrycket till MSB var rekordhögt i år, myndigheten har fått in ansökningar för nästan 240 miljoner från totalt 14 kommuner.

    Skredsäkring längs Göta Älv skapar fler jobb

    Även anslaget som ska bidra till kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning och planer för klimatanpassning sänks i regeringens budgetproposition, medan arbetet för ras- och skredsäkring längs Göta Älv får mer pengar.

    Minskningen och höjningen motiveras av miljö- och klimatminister Isabella Lövins pressekreterare med att det kunskapshöjande arbetet för klimatanpassning redan kommit väldigt långt samtidigt som skredsäkringen längs Göta Älv kan skapa nya jobbtillfällen.

    – Anslag 1:10 finansierar samordning och kunskapsuppbyggnad. Det är ett arbete som nu till viss del integrerats hos myndigheterna, som också fått ökat myndighetsanslag för detta ändamål. En följd av dessa överflyttningar är att klimatanpassningsanslaget minskat.

    – Anslaget för skredsäkring av Göta Älv har höjts med 100 miljoner kronor, vilket ökar både säkerheten i området och skapar efterfrågan på arbetskraft. Detta bidrar också till en stärkt ekonomisk återhämtning, vilket varit en prioritering för BP21.

    FAKTA

    Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv

    Arbetet för klimatanpassning av Göta Älv är det enda idag existerande statligt utpekade klimatanpassningsprojektet.Skälet till att Göta Älv pekats ut som statligt klimatanpassningsprojekt är enligt regeringen att det omfattar flera kommuner och län, innebär ett skydd av nationellt intresse och att arbetet överskrider kommunernas betalningsförmåga inom en rimlig tidsperiod.Kommunerna längs med Göta Älv har haft svårt att delfinansiera arbetet (idag uppgår medfinansieringsgrader från kommunerna till 30 %) och regeringen kommer därför se över den samtidigt som man höjer anslaget,  för att klimatanpassningsarbetet längs med Göta Älv ska komma igång och genomföras.Källa: Regeringskansliet

     

     

     

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan