I januari 2021 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att utreda hanteringen av schaktmassor och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål.
Åtgärderna som behövs för hållbar hantering av schaktmassor
Schaktmassor
Naturvårdsverket har utrett hur hantering av schaktmassor kan förbättras.
Nu lämnar de flera förslag på förbättrad vägledning, tydligare lagstiftning och nya prövningsbestämmelser. Målsättningen är att massor ska kunna nyttjas hållbart och ändamålsenligt.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Genom uppdraget har Naturvårdsverket samverkat med berörda parter, i syfte att kunna presentera lämpliga och väl avvägda förslag som kan bidra till en bättre masshantering.
Svårt att uppskatta mängden
Naturvårdsverket uppskattar att hantering av massor kan röra sig om allt från 60–200 miljoner ton i Sverige årligen.
Hanteringen innebär ofta en ineffektiv resursanvändning.
Olika åtgärder behöver samverka för att uppnå en hållbar hantering av schaktmassor. Det behövs bland annat en tydligare vägledning för att underlätta arbetet.
Ska ta fram en ny vägledning
– Vi har påbörjat arbetet med vägledningen, där tolkningen av definitionen av avfall har fått en central roll. Utöver det föreslår vi tydligare lagstiftning, nya prövningsbestämmelser för hantering av massor som är produkter, samt bättre verktyg för planering och samordning i hanteringen av massorna. Här behövs också ytterligare utredning, säger Ulrika Gunnesby, projektledare för utredningen, Naturvårdsverket.
Vad är avfall?
Utredningen visar att det idag är svårt för verksamhetsutövare att bedöma om massor är avfall eller inte.
Det finns också brister gällande information om innehållet i massor och hur de kan användas utan att oacceptabla risker uppstår.
Lagstiftningen är komplex vilket försvårar för verksamhetsutövarna att ta fram underlag som tillsynsmyndigheterna ska granska. Samtidigt är förväntningarna höga på en snabb och tydlig prövningsprocess.
Utmaningar för tillsynsmyndigheterna
Detta i kombination med bristande vägledningsstöd och svårigheter med planering och samordning skapar särskilda utmaningar för tillsynsmyndigheterna, som ställs inför svåra beslut.
Naturvårdsverkets slutsatser är också att tillsynsarbetets förutsättningar behöver förbättras, exempelvis genom stöd vid bedömning av risker, och ökade förutsättningar för samordning och delaktighet i tidigt skede.
– De förslag vi lämnar till regeringen har arbetats fram efter mycket god dialog med både näringsliv och myndigheter. Det ligger i allas intresse att få till en hållbar masshantering, avslutar Ulrika Gunnesby.
Här finns mer information om Naturvårdsverkets utredning.