Här skapar 15 kommuner gemensamma strategier och mål

SAMHÄLLSPLANERING Det var Strukturbild Skaraborg som fick ta emot Sveriges Arkitekters planpris i år. Hållbart samhällsbyggande har pratat med processledare Magnus Fredricson om att jobba med lokaliseringar på vetenskaplig grund, osynliga staket och barriärer inom regioner och konkurrensen om skatteintäkter.

Här skapar 15 kommuner gemensamma strategier och mål
Bild: Strukturbild Skaraborg

– Vi i Skaraborg vågar säga att vi inte är tillräckligt bra någon av oss på egen hand, så vi lyfter upp de olika förmågorna vi har tillsammans. Vi blir också starkare tillsammans när vi har samma målbild.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det sade Katarina Jonsson, ordförande i Skaraborgs kommunalförbund när hon tog emot Sveriges Arkitekters planpris för arbetet med Strukturbild Skaraborg den 25 mars.

Enligt juryns motivering var det arbetet med att ifrågasätta normer och ta tag i mer komplexa frågor som gjorde att Skaraborg knep förstaplatsen. Bland annat genom att utvidga tillväxtbegreppet till att förutom ekonomi även innefatta sociala, kulturella och ekologiska värden, samt arbeta för en planering som leder till en jämnare geografisk utveckling.

Strukturbild Skaraborg togs fram under 2014 – 2015 i samverkan med Chalmers Arkitektur och finansierades delvis av Tillväxtverket.

Den består av sju strategier för hur kommunerna i delregionen, genom både eget arbete och i samverkan med andra, ska skapa bra förutsättningar för lokal utveckling.

FAKTA

Strategier inom Strukturbild Skaraborg

Strategi 1: Mötesplatser– en framtida arbetsmarknad och kompetensförsörjning av Skaraborg

Strategi 2: Tillgänglighet – Transportinfrastruktur och flexiblare kollektivtrafik för en LA-region

Strategi 3: Boende – utveckla en gemensam plan

Strategi 4: LINK-områden – Lokal utveckling i Natur och Kulturnära Lägen

Strategi 5: Integration – Ett samhälle där alla får och kan bidra

Strategi 6: Förvaltningssamarbete – tekniska system och kommunal verksamhet

Strategi 7: Samhällsbyggnadskollegium – En resursförsörjd genomförandeorganisation

Magnus Fredricson har varit processledare och bland annat varit den som skött kontakten med kommunerna. Han jobbar som strateg för hållbar samhällsutveckling och är nu med och realiserar strategierna.

Vad är du mest nöjd med i arbetet med Strukturbild Skaraborg?

–  Jag är ju ganska teoretisk så jag är mest nöjd med att det finns en viss teoretisk stringens i arbetet. Och att det nu finns ett nätverk av samhällsbyggnadschefer som träffas tre till fyra gånger per termin och jobbar med frågor som samhällsplanering, infrastruktur, hållbar mobilitet med mera.

Han påpekar att det har varit till stor hjälp att ha med forskaren Nils Björling i arbetet, som har studerat regionala omvandlingsprocesser. De lade en grund för hela arbetet.

–  Det bidrar till en viss mental hygien att utgå från forskning och vi fick ett antal frågor som vi utgick från för att hålla oss på banan, säger Magnus Fredricson.

Samverkan kring arbetsmarknad och transporter

Hittills är tre av de sju strategierna prioriterade. Det handlar om samverkan kring framtida arbetsmarknad och kompetensförsörjning inom Skaraborg. Och transportinfrastruktur och kollektivtrafik.

Samtidigt fortsätter nätverket av samhällsbyggnadschefer att identifiera nya utmaningar att ta sig an tillsammans.

Magnus Fredricson Foto: Siw Adamsson

–  Vi ser som resten av Sverige att det behöver byggas koldioxidsnåla bostäder i kollektivtrafiknära områden. Vi bygger väldigt glest i Sverige. Samhällsplaneringen är avgörande för att vi ska lyckas minska våra utsläpp men allt går inte att lösa på kommunal nivå.

Konkurrens hämnar ibland samverkan

På frågan om vad han ser för målkonflikter i arbetet svarar Magnus Fredricson att den största målkonflikten enligt honom oftast sopas under mattan.

–  Sedan Sverige gick med i EU finns det inte längre någon statlig politik för utveckling i hela Sverige. Det är delegerat till regionernas utvecklingsarbete och de och kommunerna är satta i ett konkurrensläge. De förväntas tävla med varandra om inflyttning, företagsetableringar med mera. Alla vill växa och främst få dit medborgare som driver fram ekonomisk tillväxt, så mycket handlar om att göra den egna kommunen attraktiv för just dessa personer.

Han fortsätter:

–  Och för skattemedlen spelar det ju ganska stor roll vart folk sover på natten. Men konkurrens är inte alltid en jättegod grund för samverkan. Målet med ekonomisk tillväxt krockar också ofta med mål kring biologisk mångfald och klimat.

Magnus Fredricson upplever att det finns ganska få arenor där just den krocken diskuteras på allvar.

– Vi har påbörjat diskussionen här men har lång väg kvar. Jag är imponerad av kommunalpolitikerna i Skaraborg som har jättemycket på sina bord men ändå väljer att samverka kring denna fråga, säger han.

Lokaliseringar får en vetenskaplig grund

Ett exempel på en fråga som kan gynnas av att närliggande kommuner samverkar är markanvändning. Där pågår just nu ett fördjupningsarbete inom Strukturbild Skaraborg och det finns ett gemensamt plandokument där de 15 kommunerna kommit överens om en strategi för lokalisering av större etableringar. Där har man tagit hänsyn till olika aspekter som till exempel infrastruktur, tillgänglighet och jordbruksmark.

– Vi tittar på Skaraborg som helhet och ser var man kan lägga stora etableringar. Alla kommuner får nominera områden men vissa faller bort. Målet är att jobba med lokaliseringar på en mer vetenskaplig grund. Skaraborg har en av Sveriges mest värdefulla jordbruksmark, det vore katastrof om den skulle användas som plats för en serverhall som knappt skapar några jobb för regionen, säger Magnus Fredricson.

De osynliga staketen behöver rivas

För att komma bort från att kommunerna konkurrerar om en etablering av en större jobbskapande industri behövs fungerande infrastruktur och kollektivtrafik, som skapar möjligheter för fler att pendla mellan kommunerna. Men även om det för en samhällsplanerare kan vara uppenbart vart det finns sådana möjligheter har Magnus Fredricson blivit överraskad av hur starka osynliga barriärer det kan finnas i en region.

– Det finns relationer där nästan ingen pendling sker. Det sker till exempel ganska liten pendling mellan Skaraborg och Sveriges sjätte största stad Örebro. Det överraskade mig.

Han nämner även ett osynligt staket som verkar gå mellan östra och västra Skaraborg.

– Fick vi ner det så skulle vi bli fjärde största arbetsmarkandskommunen i Sverige. Det sker mycket arbete kring att förbättra infrastrukturen och kollektivtrafiken för att åstadkomma det.

Läs mer om Strukturbild Skaraborg här

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser