Guide: Så bygger man smarta gator

Hållbar stadsplanering En ny designguide ska underlätta för smartare användning av städernas gatunät.
– Gatorna ska vara till för alla, inte bara bilar, säger KTH-forskaren Alexander Ståhle.

Guide: Så bygger man smarta gator
Gatan är stadens absolut viktigaste infrastruktur. Foto: Adobe Stock

Under tre år har en handfull forskare med ekonomiskt stöd från Vinnova arbetat med att ta fram en första version av en designguide för smarta gator. Guiden går att ladda ner gratis från nätet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?
Alexander Ståhle

– Projektet ”Smarta gator” har nyligen förlängts med något som vi kallar Framtidsgatan. Fem gator i tre svenska kommuner – Stockholm, Göteborg och Umeå – ska byggas om. I år arbetar vid med utredningar. Under nästa är tanken att själva ombyggnaden ska ske, berättar Alexander Ståhle som leder projektet och är forskare på KTH och VD för konsultföretaget Spacescape. I projektet ”Smarta gator” har det även ingått forskare och experter från Chalmers, VTI, Sweco, White arkitekter och Spacescape.

Hållbar utveckling av staden

Kunskap och forskning om olika gatutypers mångfunktionalitet har sammanställts. I samråd med fokusgrupper från staten, regioner, kommuner, konsulter, byggföretag, fastighetsägare och brukare har modeller för framtidens smarta gator tagits fram.

– I Framtidsgatan ska det vara snabba utrednings- och projekteringsprocesser. Vi vill hitta metoder som kan användas i den omvandling som staden som sådan behöver genomgå för att få en hållbar utveckling. Testprojekten kan ses som prototyper som andra städer kan ta efter.

Gator utgör 20–30 procent av all yta i svenska städer. Infrastrukturen är i uppbyggd för bilism och behöver utvecklas, menar Alexander Ståhle och hans kolleger.

– Gator ska inte bara hantera trafiken, utan även en mängd andra saker som klimatanpassning, stadsliv, grön struktur, hemleveranser och angöring.  

Ökande krav på grönytor

Instabilare klimat och kraftigare regn ställer nya krav på dagvatten- och skyfallshantering i gatorna. Det kommer behövas mer grönyta och större infiltrationssystem.

– Gatan är stadens absolut viktigaste infrastruktur samtidigt som den är ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt system. Rätt utformning av en gatumiljö är ett sätt att optimera alla dessa funktionaliteter.

Hur då?

– För att få mångfunktionella gator behöver vi bland annat sänka hastigheterna, ta bort gatuparkering och inrätta platser för stadsliv och vistelser. Transporter och trafik behövs i gatumiljön, men ska anpassas efter stadslivet i stället för tvärtom. 

Guiden ”Smarta gator”, som täcker ombyggnads- och nybyggnadsprocesser, är tänkt att hjälpa kommuner att anpassa stadsmiljöer för framtidens utmaningar och innehåller en mängd konkreta mått och uppgifter som kan förenkla stadsplaneringen, till exempel hur breda gång- och cykelbanor ska vara, passande avstånd mellan träd, hur smala gator utformas och stora trafikflöden hanteras samt vilka hastigheter som är lämpliga.

– Vi har tagit fram olika gatutyper som man kan använda i såväl små som stora städer, i förorter och stadskärnor.

Vilken betydelse har det att andelen elbilar ökar?

– Elbilar förändrar ingenting när det gäller gators utformning. Det spelar ingen roll vad det är för motorer i bilarna om de tar lika stor plats och är lika stor trafikfara för människors liv. En parkerad bil kräver dessutom samma utrymme som tio sittplatser. Det gäller oavsett om det är en bensin- eller elbil. Växande förtätade städer behöver gator som mötesplatser och gemensamma livsmiljöer.

– Vi är starka motståndare till laddstolpar. De permanentar bilars plats i stadsmiljön och har ingenting med smarta gator att göra. Ingen skulle sätta upp bensinpumpar i gatumiljön, vilket är samma sak. Tankning av parkerade bilar skapar heller inga sociala värden. Det är ett privat intresse som hör hemma på privat mark, till exempel i olika former av garage eller mackar.

Alexander Ståhle säger att ett hinder för att utveckla många kommunala gator är Trafikverkets guide ”Vägars och gators utformning” (VGU).

– Det är den enda nationella guide som funnits fram till nu och är utformad utifrån en 1950-tals standard med bilen i centrum. Den är föråldrad, har väldigt stora brister och är mycket problematisk.

Vad bör man göra?

– Skrota VGU och gör en guide för vägar och en för gator. Trafikverket arbetar i princip inte med gator som är en kommunal fråga. Därför är en lämplig lösning att en ny gatuguide tas fram av Sveriges kommuner och regioner (SKR) med vår som utgångspunkt.

Här kan guiden hämtas.