Inhemska träd mer populära hos spindlar och insekter

Biodiversitet Ofta planteras exotiska träd i parker och planteringar. Men inhemska trädslag är bättre för insektslivet, enligt en studie från Lunds universitet. Doktoranden Johan Kjellberg Jensen har letat insekter och spindlar på träd i Malmös parker.

Inhemska träd mer populära hos spindlar och insekter
Foto: Stock Adobe

Exotiska träd är vanliga i parker. Magnolior, plataner och ginkgo är vackra och uppskattade bland människor. Men bland insekter är läget ett annat, något som varit känt sedan tidigare.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Fler insekter på inhemska träd

Nu har doktoranden Johan Kjellberg Jensen vid biologiska institutionen på Lunds universitet kunnat bekräfta att detta stämmer genom att räkna antalet insekter och spindlar.

– I vår studie gick vi aldrig ner till artnivå på insekterna utan tittade bara på mängden. Men det finns andra studier som har visat att icke-inhemska arter också är kopplade till lägre biodiversitet hos insekter, säger han till Miljö & Utveckling.

Valet av trädslag betydelsefullt

Antalet insekter var alltså större på de inhemska än på de exotiska träden. Och skillnaden var fläckvis ganska stor – det kunde vara två till tre gånger fler insekter på de inhemska träden.

Forskarna ville också undersöka vad som var mest negativt för insektslivet – trädslaget eller var trädet växer. Faktorer som luftföroreningar och belysning är också kända för att inverka negativt på insekter. Därför jämförde forskarna antalet insekter på träd i staden med träd i naturreservat.

Johan Kjellberg Jensen.

– Det vi har gjort är att jämföra med träd utanför staden för att få ett mått på ”stadseffekten” – det vi ser där är att ursprung har en starkare effekt än när vi exempelvis jämför en bok inne i staden till en bok ute i ett naturreservat. Av det drar vi slutsatsen att ursprung kan vara viktigare än andra urbana effekter, som ljus, temperatur och luftföroreningar. Dessa kan klumpas ihop till ”stadseffekten” när det kommer till när träden har lövsprickning och hur många insekter det finns på ett givet träd, säger Johan Kjellberg Jensen.

Växtval kan göra skillnad

Resultaten pekar på att andra växtval skulle kunna göra stor nytta.

– Vi kan visa att den här effekten är stark och en viktig faktor att räkna med. Samtidigt är den förhållandevis lättåtgärdad – det räcker att man ökar andelen inhemska träd i staden. Vi undersökte parker, och där håller faktiskt inte argumentet man brukar använda för att plantera icke-inhemska trädarter, nämligen att de ska tåla en hård urban miljö. I parkerna finns en möjlighet att välja mer fritt bland arter, säger han.

Vilka träd är bäst för insekter?

– Det är svårt att säga en allmängiltig art som är bäst, istället är det viktigaste att få rätt träd på rätt plats. Men för att ge ett exempel så brukar ek framhållas som en art som är kopplad till hög biodiversitet i Sverige. Det finns också studier som visar att ek är en nyckelart för både fjärilar och bin. Med det sagt ska vi inte byta ut alla träd i staden till ek, men det kan vara värt att överväga att plantera ek och liknande arter där vi kan, till exempel i parker.

Ska undersöka fåglar

Johan Kjellberg Jensen går nu vidare med att undersöka hur insektsätande fåglar påverkas av valen av träd i parkerna. Studien är utförd i Malmö.

Här finns artikeln där resultaten presenteras.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan