Så förändrade återbruk designprocessen i prisat Wingårdhs-projekt

Hållbart byggande Wingårdhs gick i fysisk närkamp med återbruket när det gamla modellsnickeriet förvandlades till prisade kontorshuset Magasin 211. 
– Vi har klättrat i traverserna på 18 meters höjd för att leta material, berättar Monika Pitura, kontorschef på Wingårdhs.

Så förändrade återbruk designprocessen i prisat Wingårdhs-projekt
Foto: Wingårdhs

Den nya stadsdel Varvsstaden ska de närmaste decennierna växa fram på Kockums övergivna mark i Malmö. Här har från start funnits höga krav på att återbruka och därmed minska klimatbelastningen i projekten.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Stadsbyggnadspriset till Magasin 211

Arkitekt Monika Pitura, Wingårdhs.

Nyligen belönades Magasin 211, en av åtta bevarade industribyggnader från varvsepoken, med Malmös stadsbyggnadspris.

– När vi fick Malmös stadsbyggnadspris så var det en jättefin motivering att huset berör. Alla som kommer in här blir berörda på ett eller annat sätt just för att man ser att det är ett arv som används igen och som höll på att gå förlorat, säger Monika Pitura.

Alla blir berörda just för att det är ett arv som används igen och som höll på att gå förlorat”

Arkitekterna föll för huset – flyttade in

Fakta

Detta är Varvsstaden

Varvsstaden är Kockums gamla område i Malmö som under 15 år omvandlas till en ny stadsdel med bostäder, kontor, skolor, restauranger och kultur. Området är 180 000 kvadratmeter stort och ligger ett stenkast från Centralstationen. Stadsutvecklingsprojektet Varvsstaden AB samägs av Peab och Balder.

Källa: Varvsstaden AB

För Wingårdhs malmökontor har uppdraget, att förvandla den ikoniska byggnaden från 1917 till moderna kontorslokaler och plats för en restaurang, varit omvälvande på flera plan.

– Vi hade redan jobbat med projektet i några år innan vi bestämde oss för att flytta hit. Det är fantastiska lokaler och fantastiskt att sitta på första parkett i en stadsdel som kommer bli ett nytt hjärta i Malmö.

Tegelfasad, gjutjärnsfönster, portar och detaljer har försiktigt restaurerats. Men även återbruk från andra håll har fått nya funktioner här.

Foto: Wingårdhs arkitektkontor

Blir designprocessen annorlunda när återbruk, inte bara av byggnaden utan även tillfört återbruk, är så här viktigt?

– Det korta svaret är ja, absolut. Det blir mycket mer hands on. I Varvsstaden är det väldigt speciellt för här finns ju allt som man kan återbruka fysiskt, det är listat i deras databas, men allt som är demonterat är också samlat i stora hallar och att allt som ska demonteras kan man gå och titta på.

Foto: Wingårdhs arkitektkontor

Materialbanken en kreativ tillgång

Den närmaste unika tillgången till materialbanken har varit en guldgruva för arkitekterna.

– Vi kan ha idéer om vad och var vi ska återbruka och sedan kan man gå ut och titta. På så sätt blir det mycket hands on.

– I andra projekt blir det ett utredningsarbete. Vad kan vi återbruka och var hittar vi det?

I andra projekt blir det ett utredningsarbete. Vad kan vi återbruka och var hittar vi det?”

Foto: Wingårdhs arkitektkontor

Många utmaningar med att upcycla material

Monika Pitura berättar om spännande möjligheter att återbruka, men också om hinder som är svåra att komma runt:

– Det som gör det svårare är att vi alltid har krav som måste uppfyllas, garantier och att produkter ska ha CE-märkning. Hela den biten av processen blir ju svårare.

Foto: Wingårdhs arkitektkontor

Svårt att överblicka kostnaderna

Hon konstaterar att det tar tid att arbeta så här pass cirkulärt. Det är ju inte standardmått utan allt måste mätas upp. Det blir också svårare att räkna på kostnaderna, säger hon.

– Vad kostar det att byta ett glas i en dörr om det är sprucket? Om vi bara föreskriver färdiga produkter så finns det en färdig prislapp. Här är det inga färdiga prislappar. Men nyttan är ju jättestor rent utsläppsmässigt. Det är också en nytta att vi skapar en miljö som från början är unik för den bär på en historia.

För att tänja på gränser för återbruk använde Wingårdhs arkitekter sina blivande kontorslokaler som testbädd.

– I Magasinet har vi kunnat återbruka mest i våra egna lokaler. Där vi tar på oss risken.

Foto: Wingårdhs arkitektkontor

Var det värt risken?

– Definitivt, säger Monika Pitura snabbt och beskriver vackra gamla industrifönster i enkelglas, som nu sitter mellan modellverkstad och kontorslandskap.

I detta fall fanns också en enkel plan B, tillägger hon.

– Hade det inte funkat så hade vi inte bytt ut dem utan kompletterat med en glasskiva på insidan. För de ger jättemycket karaktär.

Förutom att rota i materialbankens högar rent fysiskt har de också klättrat runt och tittat på fast material som skulle demonteras.

Orangeriet som är byggt av återbrukat tegel. Foto: Wingårdhs arkitektkontor

– De trappor som vi har här har varit på 18 meters höjd i en av de stora hallarna med traverser, säger Monika Pitura.

En del återbruk har varit enkelt. I andra fall har de konstruerat nytt av gammalt.

– Dörrarna som vi har återbrukat har vi tagit direkt som de är och bara målat om. Men de två trapporna och spången som går upp till loftet är ihopsvetsade av fyra olika delar.

”Behöver inte synas att saker är åkerbrukade”

Monika Pitura tycker att det har det varit spännande att få förvalta de materialresurser och unika värden som redan fanns på platsen. Men hon vänder sig mot att tala om återbruksestetik. Då blir cirkularitet en fluga och det är det inte, betonar hon.

– Det behöver egentligen inte synas att saker är åkerbrukade. Det är inte en estetisk fråga utan en resursfråga.

Fakta

Så här ska Varvsstaden uppnå 80 procent återbruksgrad:

  • Byggnader som bevaras drygt 30 procent
  • Återbrukad betong i rivna byggnader 40 procent
  • Återbrukat tegel från rivna byggnader 2 procent
  • Stål och plåt med mera cirka 8 procent

Källa: Varvsstaden AB

Inventeringen visade att byggnadens huskropp bestod av 4948 ton material, främst stål, betong och keramiska byggmaterial. Genom att bevara byggnaden beräknas klimatbesparingen bli 727 ton koldioxidekvivalenter. Vad tillfört återbruk sparar in återstår fortfarande att räkna på, enligt Varvsstaden AB.

Monika Pitura: Här finns en affär att göra

För Wingårdhs arkitekter har de högt ställda återbrukskraven i projektet varit en lärorik process. Det är en utmaning andra också måste anta, menar Monika Pitura.

– Jag tror att hela bygg- och fastighetsbranschen står inför en omställning, att det som tidigare slängdes i stället blir något som är värdefullt. Här finns en affär att göra.

Läs mer: Magasin 211 – det historiska arvet och transformationen till nutid med materialval och återbruk

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser

Det senaste