Lista: 8 trender inom hållbart samhällsbyggande

Hållbart Samhällsbyggande har pratat med Amanda Tevell, hållbarhetschef på Hifab, som delar sina insikter om åtta tydliga förändringar inom samhällsbyggnadssektorn.

1. Energiarbete är nödvändigt

– Ett noggrant strukturerat energiarbete är nu en grundläggande förutsättning. Tidigare brukade mätningar av kilowattimmar göras en gång om året eller i bästa fall varje kvartal. Nu är det vanligare att mäta energiförbrukningen varje timme.

– Dessutom lägger man större vikt vid effektmarknaden och tidpunkten för energianvändningen. Denna trend har också uppmärksammats på regleringsnivå, både inom EU och globalt, där det finns en strävan efter att maximera energieffektiviteten inom bygg- och fastighetssektorn, säger Amanda Tevell.

2. CSRD säkerställer att hållbarhetsfrågor prioriteras på styrelsenivå

– Från och med den 1 januari 2024 träder CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) i kraft, vilken är den nya lagen gällande hållbarhetsrapportering. Detta direktiv innebär att hållbarhetsdata, inklusive icke-finansiella nyckeltal, måste integreras i förvaltningsberättelsen, vilket är styrelsens ansvar.

– Genom detta blir hållbarhetsdata likställd med finansiell information och det krävs noggrann dokumentation och styrning av hållbarhetsaspekterna. Därigenom flyttas hållbarhetsfrågorna upp på er mer strategisk nivå, säger hon.

3. Kostnaden för klimatskador ökar, vem ska betala?

– Klimatförändringarnas påverkan blir alltmer påtaglig i vår omedelbara omgivning. Den accelererar genom extremväder, översvämningar och bränder, och skapar betydande skador på infrastruktur och fastigheter. De kostnader som uppstår har blivit så betydande att frågan om ansvar och betalning har blivit alltmer aktuell.

– Ett tydligt exempel på detta är försäkringsbolagens stämning mot Gävle kommun på 1,2 miljarder kronor efter översvämningarna, där de menar att avloppsnätet inte höll den tekniska standarden, fortsätter Amanda Tevell.

4. Utvärdering och uppföljning av socialt hållbar stadsutveckling

– Inom branschen har diskussionen om social hållbarhet varit på tapeten de senaste åren. Trots det har arbetet varit svårt att definiera eftersom det har saknats konkreta nyckeltal för mätning. Dock märker vi en tydlig tendens där branschen rör sig mot att mer aktivt mäta sitt sociala hållbarhetsarbete och följa upp dess effekter.

– Ett tydligt exempel är den betydande ökningen av fastighetsbolag som har etablerat offentliga och mätbara mål. Vi ser också hur sociala nyckeltal (KPI:er) blir alltmer kopplade till hållbara finansieringslösningar. Det har blivit betydligt mer mätbart än tidigare, vilket är en nödvändig förutsättning för att driva frågan framåt med kraft och tydlighet, säger hon.

5. Trovärdiga vägar mot klimatneutralitet under utformning

– Under den senaste tiden har företag engagerat sig i att fastställa klimatmål, men det råder fortfarande en del förvirring kring begreppen, såsom ”klimatneutral” och ”netto-noll”. Trots detta har många företag satt mål, även om dessa ibland kan vara något otydliga.

– Nästa steg som vi ser är att företagen behöver gå vidare och utveckla trovärdiga planer för att faktiskt nå sina klimatmål. Detta kommer också att vara en nödvändighet enligt lagstiftningen och för intressentgrupper – särskilt investerare, fortsätter Amanda Tevell.

6. Återbruk blir ett mer attraktivt val i en turbulent omvärld

– Återbruk har länge varit en eftersträvad praxis ur ett klimatperspektiv. När återbruk implementeras i större omfattning kan det betydligt minska klimatavtrycket. I den nuvarande turbulensen med internationella leverantörskedjor, materialbrist och logistikproblem som orsakar förseningar, kan tillgången på material vara utmanande. Detta har gynnat återbrukat material eftersom det ibland kan vara ett enklare och mer tillgängligt alternativ.

– Återbruksfrågan är fortfarande starkt kopplad till klimatomställningen, men yttre omständigheter har gett frågan en ytterligare skjuts framåt, säger hon.

7. Att bygga i trä har blivit ett vanligt alternativ

– Byggandet i trä har blivit vanligare och mer omfattande. Exempel på detta är Sara kulturhus i Skellefteå och Wood City i Sickla. Användningen av trä sträcker sig även till logistikcenter och vindkraftverk. Trämaterial används nu i större skala inom industriell byggsektor och har blivit det främsta materialet för konstruktioner på ett sätt som inte var fallet tidigare.

8. Brist på kompetens utgör ett hinder för digitaliseringen

– Inom branschen står vi inför en utmaning gällande kompetensförsörjning, särskilt när det kommer till teknisk expertis. Vi konkurrerar med andra teknikintensiva sektorer, såsom exempelvis green-tech, vilket skapar en efterfrågan på samma typ av teknisk kompetens.

– Inom fastighets- och samhällsbyggnadssektorn finns en betydande brist på IT-kunnande för att möjliggöra och driva digitaliseringen framåt. Detta digitaliseringsarbete är en central faktor för att underlätta och påskynda branschens hållbarhetsomställning, avslutar Amanda Tevell.