Här ska 40 000 pilträd rena marken

På området har det tidigare varit en handelsträdgård. Provtagningar visar på föroreningar i marken, bland annat tungmetaller och rester av bekämpningsmedel och därför har kommunen bedömt att det inte är lämpligt att bygga där.

Men det kanske 40 000 pilträd kan ändra på.

Projektet heter Smarta växter i klimatets tjänst, Svikt, och drivs av Järfälla kommun tillsammans med Barkarby Science och Clean Nature.

Bidrag från Vinnova

Det har beviljats cirka 2 miljoner kronor i bidrag från Vinnova. Projektet innefattar anläggning av klimatskog i storstadsnära områden.

Syftet är att skapa positiva klimateffekter, rening och kolberikning av mark, ökad biologisk mångfald och avsvalningseffekter i stadsmiljön.

Inom projektet ska också klimat- och miljönyttan beräknas och en affärsmodell för klimatkompensation kopplat till den lokala vegetationen utvecklas.

– Det är ett pilotprojekt för att se hur föroreningarna i marken påverkas. Det ska bli jätteintressant att följa hur det går, säger Sophia Sundberg, vd, Barkarby Science.

En plats med överraskningar i marken

Att platsen en gång varit handelsträdgård innebär inte bara föroreningar i marken, utan öven andra otrevliga överraskningar.

– Där finns rester av betongfundament, stålbalkar och annat. Tanken var först att djupfräsa marken för att kunna plantera, men det gick inte för allt som låg där. Vi försökte först gräva upp det, men det var alldeles för omfattande arbete och det var svårt att komma tillräckligt långt ner, säger Jarmo Spiik, vd, Clean Nature.

Lösningen blev i stället att snabbt kalla in extrapersonal och göra hål för sticklingarna med en borrhammare.

Tora och Tordis på plats

– Pil växer snabbt när det väl etablerat sig, men i etableringsfasen är sticklingarna känsliga för konkurrens, och man måste komma ner under gräsrötterna, till fukten. Därför måste man vara extra noga när man planterar, säger Jarmo Spiik.

Men nu är 40 000 sticklingar av sorterna Tora och Tordis nere i marken, på området mitt emot Björkebyskolan.

Jarmo Spiik berättar att pil är snabbväxande, sett till mängden biomassa, och att de har ett högt tungmetallupptag. Pilens stora rotsystem fångar upp tungmetallerna och transporterar dem till grenar och blad. Pilarna kommer eventuellt att avverkas och brännas, men det beror på vad det är för ämnen de eventuellt tar upp. Det får tid och tester utvisa.

Prover före  och efter

Dagarna innan planteringen togs tio jordprover på olika djup och på olika ställen, för att kartlägga vad marken innehåller på ett ungefär.

Ytterligare prover kommer att tas, både i jorden och i växterna, längre fram.

– Det blir tidigast om ett år, säger Jarmo Spiik.

– Vi märker att det finns ett stort intresse för projektet. Vill man veta mera går det jättebra att kontakta mig. Vi håller också föreläsningar och webbinarier där vi berättar om projektet, säger Sophia Sundberg.