Nytt förslag till stöd för energieffektivisering

ENERGIEFFEKTIVISISERINGAR Intresset för det tidigare renoverings- och energieffektiviseringsstödet blev ganska svagt och fick också kritik från Riksrevisionen. Nu gör regeringen ett nytt försök men Energieffektiviseringsföretagen ser problem med förslaget.

Nytt förslag till stöd för energieffektivisering
Foto: Adobe Stock

Hösten 2016 infördes ett renoverings- och energieffektiviseringsstöd  som var riktat till byggnader med hyresbostäder i socioekonomiskt utsatta områden.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Intresset för stödet blev ganska svagt och en granskning av Riksrevisionen visade på flera brister i stödet, något som Hållbart samhällsbyggande tidigare rapporterat om.

Försökte lösa för mycket med ett stöd

Bland annat kritiserades regeringens ambition att försöka lösa flera olika problem med ett stöd.

– Hyresgästers låga betalningsförmåga och behoven av upprustning och energieffektivisering är olika problem som inte nödvändigtvis sammanfaller. Det var även svårt för fastighetsägare att uppskatta hur stor energieffektiviseringen skulle bli vilket gjorde att de inte i förväg kunde veta hur stort stödet skulle bli, sade Linda Sahlén Östman, projektledare för Riksrevisionens granskning i samband med att den publicerades.

Nu gör regeringen, genom en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna, ett omtag och remitterar ett nytt förslag som ska stödja energieffektivisering i flerbostadshus.

FAKTA

Förslaget i korthet

  • Stöd får ges till merkostnader som förbättrar energiprestandan med minst 20 procent i flerbostads­hus med ett primärenergital över 100 kWh/m2 och år.
  • Stöd får ges till byggnader som till övervägande del innehåller bostads­lägenheter som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostads­rätt.
  • Stöd får ges med högst 50 procent av det stödberättigande underlaget. För medelstora företag får dock stödet uppgå till högst 40 procent och för stora företag till högst 30 procent av det stödberättigande underlaget.
  • Varsamhetskravet ska beaktas genom att frågan om bygglov ska vara utredd innan stödet söks.
  • För att få stöd ska den som genomför åtgärderna medverka till utbildningen av nya yrkesarbetande inom byggsektorn genom aktiv samverkan med relevanta gymnasieskolor och Arbets­förmedlingen samt genom att ta emot lärlingar.

Källa: Regeringskansliet

– Allt för många flerbostadshus har ett eftersatt underhåll och stora möjligheter till energieffektivisering. För att påskynda detta viktiga arbete har vi nu tagit fram ett nytt stöd där vi tagit till oss av de lärdomar som finns från tidigare stöd, säger bostadsminister Märta Stenevi i ett pressmeddelande.

EEF vill se krav på 50 procents effektivisering

Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen (EEF) ser tre problem  förslaget.

– Det första är att förslaget riskerar att stöd utbetalas till enklare åtgärder i stället för till de åtgärder som verkligen behöver stöd för att komma till stånd.
Det andra problemet är att en enkel åtgärd för att uppnå 20 procents besparing är att installera en så kallad frånluftvärmepump. Det innebär att elanvändningen i byggnaden ökar samtidigt som underlaget för elproduktion minskar.

Hon fortsätter:

–Det tredje problemet är definitionen av energiprestanda och primärenergital. Definitionen innebär att solceller eller annan egenproduktion av energi räknas bort och byggnadens primärenergital minskar. Detta innebär att det inte i egentligen mening utförts någon energieffektivisering, och belastningen på elnätet under kalla dagar är lika stor.

EEF vill hellre se att åtgärder som minskar effektbelastningen ska premieras och att det ska krävas 50 procents energieffektivisering för att stöd ska utbetalas.

Vill se mer långsiktiga styrmedel

Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna är försiktigt positiv till förslaget. I en intervju med Fastighetstidningen påpekar han att det är en klar förbättring att stödet inte är begränsat till vare sig viss upplåtelseform eller särskilda geografiska områden. Och att det är frikopplat från hyressättningen.

Samtidigt är han skeptisk till att staten ser stöd och bidrag som den bästa formen att driva på energieffektivisering.

– Vi menar att kontinuerlig och ökad energieffektivisering uppnås genom att skapa långsiktiga styrmedel och förbättrade förutsättningar. Erfarenhet från tidigare stöd visar att dessa ofta är både osäkra och oförutsägbara.  Man bör som fastighetsägare därför inte göra sig beroende av stöd, säger Rikard Silverfur till Fastighetstidningen.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser