Ny IPCC-rapport: ”Takten i åtgärder till 2030 är avgörande”
IPCC
Om vi ska ha en chans att klara 1,5-gradersmålet krävs omedelbara åtgärder, enligt senaste IPCC-rapporten.
Siffrorna är alarmerande och en av de största utsläppskällorna globalt sett är byggnadssektorn – men det finns ljuspunkter.
Fakta
IPCC
- IPCC, Intergovernmental Panel of Climate Change, är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar.
- SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt (Focal Point) för IPCC, och representerar Sverige vid IPCC:s beslutsmöten. I uppdraget ingår även att nominera svenska experter till IPCC-arbetet samt att föra ut kunskaperna och budskapen från IPCC:s rapporter till breda målgrupper.
- Rapporten Att begränsa klimatförändringen, som är en del av IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering och är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget.
- Rapporten behandlar utvärderar kunskapsläget avseende vetenskapliga, tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter gällande begränsning av klimatförändringen. I rapporten hänvisas till över 18 000 vetenskapligt granskade artiklar.Källa: SMHI
Under veckan släppte FN:s klimatpanel IPCC sin tredje delrapport med titeln Att begränsa klimatförändringen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I rapporten står bland annat att vi har upplevt den största ökningen av växthusgasutsläpp i människans historia.
Ska vi ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C krävs att utsläppen minskar med nästan 50 procent till 2030, jämfört med utsläppen 2019. Enligt rapporten krävs omedelbara multisektoriella åtgärder.
Utvecklingen pekar mot tre graders temperaturhöjning
– Om policys som redan har implementerats inte förstärks mot slutet av 2020 pekar utvecklingen mot tre graders temperaturhöjning vilket är betydligt mer än de klimatmål som världen antagit, sa professor Markku Rummukainen, som är Sveriges kontaktperson i IPCC, på den svenska pressträffen om rapporten.
Samtidigt, framhöll han, finns det flera trender som pekar i en positiv riktning. Till exempel har kostnaderna för förnybar el sjunkit dramatiskt, och allt fler länder skaffar sig klimatlagar. Och ungefär 20 procent av alla utsläpp globalt träffas av någon form av koldioxidpris.
IPCC: Byggnader står för en femtedel av utsläppen
En av de största utsläppskällorna globalt utgörs av byggnadssektorn, både genom utsläpp från produktionen av byggmaterial samt själva byggfasen och under byggnaders totala livstid.
Under 2019 stod byggnader för 21 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Kapitlets huvudförfattare: bra och dåliga nyheter
Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, är IPCC:s huvudförfattare till kapitel 9 som handlar om byggnader.
– Takten i åtgärder till 2030 är avgörande för att fullt ut fånga byggnaders begränsningspotential, men det pågår också mycket arbete för att begränsa utsläppen, säger hon.
Nollenergibyggnader i allak klimatzoner
Klimatlagar som syftar till minskade eller undvikna utsläpp finns i 56 länder, som täcker mer än hälften av globala utsläpp.
Det är också ett växande antal städer sätter nettomål för nollutsläpp av växthusgaser och det byggs nollenergibyggnader i alla klimatzoner.
18 länder har också lyckats att minska utsläppen under de senaste 10 åren.
– Så det finns många bra tecken.
Kan närma sig nollutsläpp år 2050
Det globala byggnadsbeståndet, befintligt och ännu inte byggt, kan närma sig nettonollutsläpp av växthusgaser år 2050.
Förändringar inom transporter, industri, byggnader och markanvändning kan göra det lättare för människor att leva en livsstil med låga koldioxidutsläpp och samtidigt förbättra sitt välbefinnande.
– Det är olika lösningar inom varje sektor. Men inom byggnad handlar det om främst tre delar, säger Érika Mata.
De delarna är begränsa efterfrågan på energi och material, energieffektivisering, och genom produktion av förnybar energi.
Påverkar globala hållbarhetsmål
– Många befintliga policyverktyg kan skalas upp och utökas i omfattning som en del av ett klimatpolitiskt paket för att stödja betydande utsläppsminskningar. Det kan handla om en kombination av byggnadsenergiregler, standard för energieffektivisering och marknadsinstrument. Väl utformade och effektivt implementerade policypaket, inklusive finansiering, som kombinerar begränsnings- och anpassningsåtgärder har en betydande potential för att uppnå globala hållbarhetsmål, bland annat inom folkhälsa, arbetsmarknad och minskad fattigdom, säger Érika Mata.
”Effekterna stannar inte inom landsgränserna”
De kommande åren är alltså kritiska. Eftersom byggnadssektorn är tätt sammanbunden med bland annat energisektorn, markanvändning, resursanvändning och avfallshantering krävs samverkan över sektorerna – och samverkan mellan länder.
– Allt hänger ihop. Det finns bara ett jordklot och effekterna stannar inte inom landsgränserna. Internationellt samarbetet är en nyckel i arbetet.
Städer har en nyckelroll i omställningen
Hon säger att städer och stadsområden spelar en allt större roll i omställningen.
Urbana områden genererade mellan 67-72% av de kombinerade globala CO2 och CH4-utsläpp under 2020 genom produktion och konsumtion av varor och tjänster.
Det finns ett stort antal prognoser på expansionen av urbana landområden över scenarier och modeller, som lyfter möjligheterna till att utforma en framtida stadsutveckling mot låga eller nettonollutsläpp av växthusgaser.
Städer har förmågan att implementera policypaket över sektorer genom att använda ett urban system approach, särskilt sådana som påverkar nyckelinfrastrukturer baserade på rumslig planering, elektrifiering av urbana energisystem, och urban grön och blå infrastruktur.
Läs rapporten på IPCC:s hemsida.
Läs mer om svenska författare i IPCC på SMHI:s hemsida.
