Så har Vallastadens trafiklösningar fungerat

transporter Vallastaden planerades och byggdes med tanke att de boende inte skulle behöva en egen bil.
Hur har det fungerat?
Sandra Viktor, projektledare Klimatneutrala Linköping, berättar om parkeringsflykt, stulna cyklar och hur det är att bo där utan bil.
Lärdomar att ta med sig till planeringen av Vallastaden etapp 2.

Så har Vallastadens trafiklösningar fungerat
Vallasten planerades, och byggdes, med ett tydligt fokus på gång- och cykeltrafikanter. Foto: Linköpings kommun

Det är snart fem år sedan bo- och samhällsexpot Vallastaden 2017 invigdes. Här finns bland annat drygt 1 000 bostäder, kontor, lokaler, skola och förskola.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    Stadsdelen ligger strax väster om Linköping och visionen var att skapa en varierad boendemiljö med människan i fokus och där nyskapande idéer kunde testas.

    Som en grund för utformningen av den yttre miljön och bebyggelsen i stadsdelen finns kvalitetsprogrammet. Därär tydliga principer och åtaganden nedteckande när det kommer till mobilitetslösningar.

    Fotgängare och cyklister prioriteras

    En bärande princip i detaljplanen för Vallastaden är gång- och cykelperspektiv – fotgängare och cyklister prioriteras i gaturummen för att underlätta dessa transporter. Biltrafik är tillåten på de gåendes villkor och parkering sker i gemensamma parkeringsanläggningar.

    Sandra Viktor.

    – Grunden är att det ska vara lika långt till bilen som till bussen, men att det lättaste ska vara att gå och cykla, säger Sandra Viktor, Miljösamordnare hållbar mobilitet och projektledare Klimatneutrala Linköping.

    Kulvert med infrastruktur

    Stadsdelen är utformad för att främja möten och vägarna och gatorna är småskaliga. El, fiber, fjärrvärme, avlopp, vatten och sopsug finns i en kulvert, 2,5 meter i diameter.

    Lösningen innebär att ledningsinfrastrukturen tar mindre plats och är 100 procent återvinningsbar.

    Den prefabricerade kulverten gör dessutom att värdefull mark har kunnat bebyggas och att gator sällan behöver grävas upp vid framtida underhåll.

    Det är kunskap som ska bli intressant att ta med sig nu när vi snart börjar planera för Vallastaden etapp 2.

    Systemet för avfall har fungerat ”sådär”

    I varje kvarter finns en sopsug där de boende kan slänga hushållsavfall och matavfall. I ett av parkeringshusen finns en återvinningsstation för det som inte ska slängas i sopsugen. Men systemet har fungerat ”sådär”, enligt Sandra Viktor.

    –Vi har upptäckt att det åker ner saker i sopsugen som borde återvinnas. Det handlar om såväl beteendemässiga som planeringsmässiga utmaningar. Människor är lata och orkar inte gå så därför kanske det är smartare att lägga återvinningsrummen närmare fastigheten, men då kommer konsekvensen att stora sopbilar måste in i kvarteren och störa. Det är stadsdelen inte dimensionerad för. Det är något att ta med i den uppföljning vi nu håller på med, säger hon.

    Medlemsskap i bilpool ingår i fem år

    I kvalitetsprogrammet finns krav och rekommendationer och vem som är ansvarig för olika områden. Till exempel står det att byggherren är ansvarig för att byggs cykelparkeringar av hög kvalitet, i både gaturummen och kvarteren.

    För bilparkering gäller kommunens system om parkeringsköp i kombination med genomförande av en bilpoolslösning för samtliga bostäder och lokaler.

    Byggherren ska säkerställa medlemskapet i bilpoolen i minst fem år och månadskostnaden för medlemskapet ska ingå i den boendes hyra/månadsavgift.

    Kommer de boende att vilja betala för bilpool?

    Frågan vad som sker när bilpoolsabonnemangen inte längre är subventionerade av byggherrarna kommer de snart att få svar på.

    – Vill de boende fortsätta med bilpool ändå? Kommer deras vanor att förändras? Det är kunskap som ska bli intressant att ta med sig nu när vi snart börjar planera för Vallastaden etapp 2.

    Parkeringsflykt från Vallastaden

    Här finns ingen privat bilparkering inne i området, utan bilar parkeras i två större parkeringshus finansierade genom friköpssystemet. Det betyder att byggherrarna inte bygger parkeringsplatser inom sina fastighet, utan i stället tillsammans finansierar parkeringshusen.

    – Där stötte vi på lite svårigheter. De boende upptäckte att det var billigare att parkera på andra närliggande ytor, så det blev något av en parkeringsflykt. Det betyder att parkeringshusen inte fick de planerade intäkterna. Kronor och ören styr verkligen över människors vanor, säger Sandra Viktor.

    Lärdomar av parkeringsflykten

    Ett tag var det också vanligt att boende parkerade vid en närliggande handelsplats – men de slutade med det när det infördes tidsreglering på den parkeringsplatsen.

    – Lärdomar av det är att tidigt ha en dialog med närliggande fastighetsägare så att taxorna och parkeringsavgifterna i alla fall ligger i närheten av varandra, säger Sandra Viktor.

    Nytt försök med lådcykelpoolen

    Andra lösningar för att uppmuntra till en mjuk trafikmiljö är en bussgata som går förbi Vallastaden, hållplatser som fungerar som miniresecentrum med digitala informationstavlor som bland annat visar bussinfo och kommande evenemang i Linköping, cykelparkeringar, lådcykelpool och bilpool.

    – Lådcykelsatsningen gick inte så bra eftersom cyklarna blev stulna efter en tid, kättingar kapades med vinkelslip. Men att vi nu verkar för ett återinförande med ett helt annat säkerhetstänk.

    Informationskampanj vid inflytten

    Under inflyttningen jobbade Vallastaden mycket med att påverka beteendet hos de som flyttade in.

    – Vi hade till exempel en utställning i ett av parkeringshusen där vi mötte de nyinflyttade och informerade om reselösningarna. Vi kopplade också samman Östgötatrafikens resekort med kortet till bilpoolen för att det skulle bli smidigare med bara ett kort, säger Sandra Viktor.

    Hon tillägger:

    – Det var en stor insats då och kanske är det dags att återupprepa den nu så att de som flyttat in senare får samma information. Vi har mer och mer insett behovet av att gå från kampanjer till ett mer systematiskt arbetssätt för att stödja och underlätta ett hållbart resande.

    Fortsätta utveckla mobilitetshubbar

    Annat som de tar med sig från pilotprojektet Vallastaden till kommande stadsplaneringar är fortsätta utveckla mobilitetshubbar, att ta fram en app där alla mobilitetstjänster finns samlade, så kallas MaaS och att fortsätta testerna med självkörande fordon.

    – Det handlar om hur vi kan ställa om och underlätta för ett ökat hållbar resande och smidigare vardag. De boende ska känna att de klarar sig utan en egen bil, säger Sandra Viktor.

    Hon och familjen flyttade till Vallastaden för ett och ett halvt år sen. Bilen har de sålt och nu använder de oftast gång och cykel för att ta sig till jobb och skola.

    Har ni upplevt några utmaningar för en barnfamilj som bor i Vallastaden utan egen bil?

    – Nej, tillgången till olika färdslag är så hög så att vi inte känner oss begränsade alls. Kanske att maken som är ekonom och älskar att fiska blivit lite dumsnål och valt bort sitt nöje någon gång för att kostnaden att ta en poolbil synliggörs jämfört när vi ägde bil och pengarna bara ramlade ur fickan kontinuerligt, säger Sandra Viktor.

    Läs mer om Vallastaden här.
    Lär mer om självkörande bussar i Linköping här.

     





    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan