Cheferna inom bygg speglar inte samhällets bredd

Byggbranchen Homosexuella män och människor med annan etnisk identitet än svensk är kraftigt underrepresenterade bland cheferna i samhällsbyggnadssektorn – det visar en ny kartläggning från Byggcheferna.
Enligt Jeanet Corvinius, Byggchefernas ordförande, innebär det att de riskerar att gå miste om kompetenta chefer.

Cheferna inom bygg speglar inte samhällets bredd
Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna. Foto: Byggcheferna

Den typiska samhällsbyggnadschefen är en vit man på mellan 45 och 59 år och född i Sverige.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Han identifierar sig antingen som kristen eller utan religion, han är heterosexuell och har inte någon funktionsnedsättning.

Det visar Byggchefernas kartläggning, den första i sitt slag, som är genomförd i samarbete med Allbright och Novus.

– Jag blev förvånad, ledsen och arg över att vi inte kommit längre i vissa frågor som är helt irrelevanta för kompetensen. Nu vet vi och tyvärr kan vi konstatera att vi inte är en bransch som representerar hela samhället eller tillvaratar kompetensen i hela befolkningen, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.

”Vi riskerar missa kompetenta chefer”

Kartläggningen visar att flera grupper är underrepresenterade bland cheferna i samhällsbyggnad. (Se faktarutan)

Fakta

Underrepresenterade grupper

Människor med annan etnisk identitet än svensk: I samhället 25,5 %. I sektorn 11 %. Homosexuella män: I samhället 2–3 %. I sektorn 0 %. Kvinnor med funktionsnedsättning: I samhället 16 %. I sektorn 3 %. Män med funktionsnedsättning: I samhället 16 %. I sektorn 9 %. Kvinnor med funktionsnedsättning: I samhället 50 %. I sektorn 13 %.

– Att olika grupper ur samhället är underrepresenterade bland cheferna är allvarligt. Det en viktig signal om att vi riskerar missa kompetenta chefer. Men det innebär också i förlängningen att vi riskerar missa kompetens, kreativitet och perspektiv i alla andra yrkesgrupper i branschen eftersom chefer är de som rekryterar medarbetare, inte minst ur sina egna personliga nätverk, säger Jeanet Corvinius.

Kartläggningen omfattar alla sju lagstadgade diskrimineringsgrunder och är genomförd i samarbete med stiftelsen Allbright och Novus.

Den bygger på en metod kallad jämlikhetsdata som baserar sig på frivillighet, anonymitet och självidentifikation.

Något positivt bland alla utmaningar

– Jag uppskattar att vi fick fram en massa spännande demografiska uppgifter om chefer i samhällsbyggnadssektorn som jag inte tror någon tidigare presenterat. Både bra saker och mindre bra saker. Bland de positiva uppgifterna hör att sektorn har en yngre och en något äldre chefsstruktur än andra branscher. Det tyder på att vi har lämnat de största vågorna av pensionsavgångar bakom oss och klarat av att växla in en stor generation unga chefer. Men framför allt visar kartläggningen att branschens chefer inte rekryteras från alla befolkningsgrupper på arbetsmarknaden.

En av utmaningarna i samhällsbyggnadsbranschen är brist på arbetskraft.

– Mot den bakgrunden har vi helt enkelt inte råd att riskera att fördomar, diskriminering och machokultur gör att vi väljer bort arbetskraft, säger Jeanet Corvinius.

Vad kan Byggcheferna göra för att ändra på situationen som kartläggningen visar på?

– Vi vill finnas för våra medlemmar, ge de 17 000 chefer och ledare fakta och verktyg för att leda och verka i en ännu bättre bransch. Att ta fram fakta genom en rapport är ett första steg, nästa är att prata och belysa det så vi kan börja reflektera och agera är ett nästa. Vi vinner alla på att ha en mer inkluderande och välkomnande bransch, skulle våga påstå att vi inte har råd att exkludera duktiga kollegor på grund av våra rädslor och fördomar.

Hur jobbar ni vidare med det här nu?

– Nu har vi undersökt och satt ihop en rapport med stöd av Allbright. Nästa steg är att lyfta upp fakta och se till så vi pratar om det och vi kommer ge flera goda exempel och verktyg. Vi vill att vårt material ska vara en bra start, sen måste vi hjälpas åt för att få till en förändring, säger Jeanet Corvinius.

Här kan du läsa hela rapporten.





 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan