Svevia första byggföretaget att mäta machokulturen
Social hållbarhet Svevia är först ut i byggsektorn att mäta machokulturen på företaget med hjälp av Byggchefernas machoindex. Mätningen gav företaget kunskap om kulturen inom de olika avdelningarna och Svevia hoppas nu att fler företag vill ta efter.
Mattias Gretzer jobbar som regionchef på Svevia och har arbetat byggbranschen i 23 år. Han konstaterar att även om det har hänt mycket de senaste åren kring machokulturen i branschen, så finns den fortfarande kvar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Medvetenheten har absolut ökat, men vi har en bra bit kvar till önskat läge. Jag tror att en av anledningarna till att machokulturen finns kvar är att man i vardagen inte tänker på vilken jargong som används och är tillåten på arbetsplatsen, säger han.
Machokultur leder till svårigheter att rekrytera
Enligt siffror från arbetsförmedlingens prognoser, är flera av yrkena inom bygg- och anläggningen i stort behov av personal både i dag och under de kommande fyra åren. Mattias Gretzer ser tre stora utmaningar, generellt för bygg- och anläggningsbranschen, kopplade till machokulturen. Den första är just kompetensförsörjning:
– Vi har stora utmaningar att hitta folk, det är en av de viktigaste frågorna för många av oss i branschen. Machokulturen slår direkt på det. Lyckas vi inte skapa ett klimat som inkluderar alla och där man känner sig välkommen hur ska vi då lyckas bredda rekryteringsbasen och rekrytera de medarbetare vi behöver, undrar Mattias Gretzer.
Fakta
Så mäter du machokultur:
- Indexet är baserat på en undersökning med elva frågor om machokultur i fyra olika kategorier.
- Åtta av frågorna är översatta från ett amerikanskt verktyg som kallas Macho Contest Culture (MCC, Glick et al., 2018) och bildar, tillsammans med tre frågor om diskriminerande skämt, ett underlag för att mäta förekomsten av machokultur. Data har undersökts i psykometriska analyser av legitimerad psykolog och forskare, Magnus Johansson vid Oslo Metropolitan University. Analyserna visar att frågorna fungerar väl i svensk kontext.
- Undersökningen kan göras på valfritt sätt, till exempel som en anonym webbaserad enkät i en utvald grupp av personer. Indexet beräknas som genomsnittet av hur många procent av svarsgruppen som i någon omfattning svarar ”stämmer” på de elva frågorna.
- Indexsiffran beskriver hur stor andel av de som besvarat enkäten som upplever förekomst av machokultur i någon grad. Ju lägre indexsiffra, desto bättre.
- Här hittar du Byggchefernas guide för att mäta machokultur. https://byggcheferna.se/app/uploads/2020/12/GuideMachoindex.pdf Källa: Byggcheferna
Machokulturen påverkar säkerhetsarbetet
De andra två utmaningarna som branschen står inför är, enligt Mattias Gretzer säkerhet och lönsamhet.
– Det förekommer en hel del olyckor i vår bransch, även dödsolyckor tyvärr. Machokulturen påverkar det. Man kanske inte vågar be om hjälp, eller visa att man inte kan eller förstår utan i stället gör man något som medför en säkerhetsrisk, säger Mattias Gretzer och fortsätter:
– Den tredje utmaningen, som kommer på köpet av det här, är lönsamheten. Ska vi ha lönsamhet i vår bransch så hänger det också ihop med hur människor trivs på jobbet och hur inkluderade och involverade de känner sig. Machokulturen har verkligen en stark påverkan inom flera områden.
Svevia första byggföretaget att mäta machokultur
Svevia är det första byggföretaget som använt sig av Byggchefernas machoindex i sin egen verksamhet genom att inkludera det i sin årliga medarbetarundersökning. Drygt 90 procent av Svevias 2000 medarbetare svarade på de elva frågor som ingår i indexet.
– Det gav oss en mycket djupare förståelse för hur det ser ut hos oss. Machokultur är ju ett väldigt brett begrepp, men det här gav oss svar på en mer en konkret och verksamhetsnära nivå kring vilka utmaningar vi har, säger Mattias Gretzer.
Lokala ”machokulturer” skapas inom företag
Mätningen genomfördes i augusti 2021. Och efter det har alla arbetsgrupper samt medarbetare fått resultatet presenterat för sig. Förutom att Svevia kan se vilka utmaningar som finns på en generell nivå, har företaget även möjligheten att tackla problemen på en mer lokal nivå.
– Vi såg en stor spridning i mätningen kring machokulturen. Från väldigt låga nivåer inom vissa arbetsgrupper till betydligt högre inom andra. Så tror jag att det är på alla företag, det skapas lokala kulturer, säger Mattias Gretzer.
– Det som är bra är att vi nu mer i detalj kan se vilka utmaningar vi har och var, samt få kunskap om vad vi kan göra för att stärka oss tills nästa år. För att lyckas med det har vi tagit fram handlingsplaner som vi följer upp varje år.
Workshop för att våga säga ifrån
På anläggningsdivisionen där Mattias Gretzer jobbar, har man även tagit fram en egen workshop för alla medarbetare om säkerhet kopplat till machokultur.
– Här kommer vi att arbeta med vad som krävs för att våga säga ifrån och säga till om något känns fel, berättar Mattias Gretzer.
Vad tycker du att det har gett er att kunna se på en mer detaljerad nivå hur machokulturen kommer till uttryck?
– Det är viktigt att det inte blir de här generella, ”långt ifrån” diskussionerna. De ger inte så mycket. Man behöver ta tag i saker där det händer, på de enskilda arbetsplatserna. Då kan man göra verklig skillnad.
Var det något som överraskade dig i den mätning om machokulturen som ni på Svevia genomfört?
– Indexet visar att 26 procent på Svevia upplevde att det fanns en machokultur. Jämför man med Byggchefernas resultat så är det kanske ganska okej. Samtidigt som var fjärde anställd upplever att det finns en machokultur. Det är naturligtvis inte bra och visar att vi har mycket att jobba på.
Vad hoppas du att det här arbetet ska leda till?
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra företag till att börja mäta. Det vore värdefullt om fler företag tog chansen och använde sig av indexet, för machokulturen finns i hela branschen, säger Mattias Gretzer.
– Vi är 2000 medarbetare på Svevia, och arbetar tillsammans med många underentreprenörer. Även om de inte deltog i mätningen involverar vi dem i diskussionerna om machokulturen. Vi vill driva på en förändring av branschen så att fler känner sig välkomna och färre skadas på jobbet.
